"Du trodde alltid på mig, vad det än handlade om. Du trodde jag kunde klara av allt" säger jag och sätter mig ner på pallen. Efter många om och men kunde jag övertala sjukhuspersonalen att få ta med mig min keyboard, eftersom jag vet hur mycket du älskar att höra när jag spelar. Jag lägger mina fingrar över de vita och svarta tangenterna och tar ett djupt andetag. Med blicken till dels vilande på dig men ibland på mina händer låter jag mina fingrar flyga över tangenterna och skapa en vacker melodi. Jag spelar din favoritlåt, som också är låten jag spelade på min första pianouppvisning. Du satt på första raden, var den första som ställde sig upp och den som applåderade högst.
Utan dig skulle jag inte klarat det.
18 juni 2014
Jag tar ett djupt, hackigt andetag och försöker lugna ner mina nervösa nerver. Mina händer skakar och jag torkar desperat bort handsvetten på mina byxor. Jag vankar av och an bakom kulisserna och var tionde sekund slänger jag oroade blickar på klockan.
"Sydney, är du redo?" Frågar en av de som hjälp till att förbereda föreställningen. Jag pressar fram ett leende och nickar stelt. Det här är mitt första framträdande och eftersom båda mina föräldrar åker på mycket affärsresor och nästan aldrig är hemma sitter de inte i publiken. Jag har ingen här som kan lugna ner mig.
"Nu, Sydney. Ut på scen!" Säger hon glatt och ger mig en lätt knuff mot scenen. Med ety djupt andetag går jag ut på scen mot pianot som står placerat i mitten. Publiken sitter tyst och det enda jag hör är min egna puls som dunkar i öronen. Jag blickar ut över publiken och det känns som att mitt hjärta hoppar över ett slag. På raden längst fram sitter du och ler stort. Du gör två tummar upp och nickar svagt. Med ens känner jag mig mycket lugnare och med blicken fäst på noterna placerar jag mina fingrar över tangenterna. Vant låter jag mina fingrar flyga över pianot och den vackra melodin jag övat in i flera veckor fyller rummet. Jag känner mig inte längre nervös och när jag spelat klart och ställer mig upp för att buga lätt möter jag din lyckliga blick. Du står upp, klappar högt och gör en slängkyss till mig som får mitt leende att växa.
Du kom för mig.
ESTÁS LEYENDO
Memories
Novela JuvenilThe memories of you is what's keeping me alive. ~~~~ Av: linniegrundmark ©Copyright 2016 •••••Det här är INTE en TFC-fanfiction! Det är inte meningen att en av huvudpersonerna ska vara Felix Sandman!••••• "Du fick mina ögon att tåras och än en gång...