Niall och jag?

Kapitel 16

Jag kunde seriöst inte se.. Jag hade alla andra sinnen kvar lukten,smaken,hörseln och känseln. Men jag såg inget. Jag ville inte säga något heller för det var så kallt. Jag trodde jag var blind men det värsta var att jag inte vågade röra på mig. Jag kände att allt var blöt.

- HERRE GUD RING AMBULANSEN, skrek samma kille som jag hade hört vis båt huset.

- Jag ringer! Hämta hjälp. Hur mår du?

Jag kände några fingrarna vid min hals. Säkert för att kolla pulsen.

- Hon är död...

Jag visste ju inte att jag var död så jag skulle skrika men det enda jag fick ifrån mig var ett pip.

- Nej! Hon lever, skynda

Jag hörde fot steg som sprang iväg. Efter ca. 5minyter hörde jag cyrener och massor med liv.

| sjukhuset |

- HON ÄR INTE DÖD OKEJ, hörde jag Saga..

Jag hörde massor av snyftningar..

- Jag ä-är vi-id liiiiv, stammade jag tyst...

- Jag kkaan inte see, fick jag också fram.bravoo Tyra.

Jag bad till Gud. Vad skulle jag annars göra? Jag var så sjuk rädd.. Ja tack tack jag slog upp ögonen! Jag var inte död!

- Vart är Niall, frågade jag och såg att Liam, Mamma och Siri stod utanför och grät..

- Ehmm? Hur ska jag förklara älskling? Joo, du fick en pinne igenom ett av dina organ i magen.. Och den gick sönder. Så Niall gav sin till dig.. Och ja? Han kanske inte överlever? Personalen gjorde något konstigt, hatar dem ientligen, men han kanske överlever! sa Saga.

- NEJ VARFÖR LÄT NI HONOM. Var dom dumma eller?

Jag slet bort alla kontroller runt om mig och sprang in till Niall.. Han la där med sitt perfekta hår på rätt ställe... Jag gav HONNOM en puss på kinderna och kände hur livet och tårarna rasade ihop... Personalen sprang och drog i mina armar. Niall slog upp sina ögon. Alla tittade på honnom och dom fixade till HONNOM och mig.

| en vecka senare |

Det hade gått en vecka och jag och Niall mådde bra. Men jag ville inte bo kvar i Sverige så just nu satt vi på flyg planet påväg till London igen.. Tillbaka till Harry! Nej!?!? Vi alla skulle bo som förut men vi hade köpt ett jätte stort modernt vitt hus. Med en swimmingpool! Det var Lixom det som lockade mig mest.

-vad tänker du på, frågade Niall

- Typ. Vet inte, sa jag och kysste Niall på munnen den här gången.

- Haha. Glad tjej eller?

Jag nickade och allt hade faktiskt gott bra efter olyckan! Jag behövde ta piller. Ganska många piller men det är väll mitt fel. Jag hade inte pratat med pappa även fast jag hade fått 116 missade samtal från honom..

Vi landade planet och steg ut ur det. Den första jag såg var en tjej i 13 års åldern och sen såg jag Harry styles som var förföljd av massor av kameror. Han lystes upp när han såg oss. Han gick fram till mig och gav mig en varm kram men jag bara puttade bort honom. Det var ganska taskigt men efter allt han hade gjort så ja...

- Hej allihopa, sa Harry och tog min väska

- Du jag kan bära den själv, sa jag och drog åt mig den.

Harry himlade med ögonen och sa han rådande skjutsen... Niall sa okej så jag fick väll lyssna på honnom...

-hörni? Tror ni att jag skulle få låna ett sov rum, sa Harry

- Nej, sa jag och Saga samtidigt!

- Varför inte tjejer? Ni fick ju bo hos mig, sa Harry och tittade på mig..

- Kej...

Vi var framme och Harry skulle åka och hämta sina grejor. Medan kom massor av flytt bilar och Niall och Liam bar alla saker och jag och Saga skulle inreda. Fast Niall kom med några riktigt bra idéer om vad vi skulle ha sakerna.

Tillslut så kom Harry tillbaka... Och han drog in mig i bad rummet.

- vad vill du Harry!

- Tyra. Jag hatar att du ger mig arga blickar, jag älskar dig! Ehmm som en vänn och varför inte starta om allt okej? Vi har varit bästisar ända..

- tills du förstörde det, sa jag och tittade ut ur fönstret.

- Tyra? Det är lika mycket ditt fel som mitt! Du kysste mig faktiskt och vi var ihop, vi har typ inte gjort slut ännu? Det är du som är otrogen..

- Seriöst Harry? jag var nära på att dö när jag var i Sverige men Niall räddade mitt liv! Vad har du gjort för mig? IGET! Bara typ förstört mitt liv, jag kände hur mina tårar börja komma när jag tänkte på Pappa...

- MITT LIV ÄR SKIT OKEJ? Min pappa och mamma ska skilja sig och jag känner mig värdelös, jag kände hur jag bröt ihop. Varför skulle Harry komma i vägen just nu när det dåliga började bli bra.

- jag är ledsen, sa Harry och gick fram till mig och kramade mig.

Jag hade faktiskt saknat hans kramar. Eller jag hade saknat att få en kram... Så vad skulle jag göra? Jag svarade kramen och tog min hand i hans underbara hår... Sen så tog han några steg tillbaka.

- Du Tyra? jag är kär i dig på riktigt! sa Harry och tog sina händer för ögonen.

- Harry...? Jag har känslor för dig fast inte samma känslor som förut, jag såg att Harry grät.. Så jag tog bort hans händer för ansiktet.

- Jag kommer aldrig få dig som jag hade förut... Aldrig mer hålla om dig... När jag är med dig så faller allt på plats... Allt! Jag vill inte vara en player förlåt mig!

- Harry förlåt! Men vi är bääästa vänner.

* Harrys perspektiv*

Jag kände mig själv som en tönt. Jag stod och grät i mitt ex's nya badrum. Inte det jag brukar göra varje dag enligt mig.

- Jag ska packa upp mina saker där nere, sa jag och gick ut ur bad rummet.

- okej, sa Tyra och försökte le..

-------------

Tack för alla fina kommentarer fortsätt med det! :)<33