Niall och jag?

Kapitel 60!!

- Ursäkta han, sa jag argt utan att släppa blicken från Harrys bil som körde iväg.

- Det är okej, det har varit ganska spänt mellan oss så det gör inget, sa Niall lugnt medan han tog en klunk ur sin mugg.

Jag suckade och föreslog att vi skulle fortsätta att jobba.jag får ta itu med Harry någon annan dag. Någon dag då jag har humör för han, då jag inte är lika stressad och sånt.

- Klockan är mycket, vi borde dra oss tillbaka, sa Niall lugnt medan han kollade på klockan.

Jag nickade och började att stänga ner datorn och slänga våra tomma muggar. Niall har faktiskt alltid funnits här för mig, undrar varför? Jag menar, jag har svikit skrikit åt honom men ändå så hjälper han mig och tröstar mig och allt. Är han kär i mig? Eller har han känslor för mig?

- Haaallå? Hör jag Nialls busiga röst säga långsamt till mig. Jag gav han ett leende och slog han busigt på hans axel.

Vi gick tillbaka till skolan och nu stod vi utanför mitt rum.

- Eeh? Tyra, får jag fråga dig en sak? Sa Niall nervöst. Jag har saknat hans nervösa min och allt.

- Visst, sa jag ganska säkert.

- Jo, vad är du och Harry? Altså är ni tillsammans, sa Niall och tittade ner i marken. Han lät ganska sårad och på något sätt förstörd...

- Altså. Det är komplicerat, fick han till svar.

- Ahha, sa han fortfarande osäkert. Han log och sedan kramade han mig och sa 'godnatt'

Jag tog tag i handtaget och försökte få upp dörren. Den var tydligen låst.

- Haaallå? Sa jag ganska högt medan jag bankade på dörren.

Inget svar.

Jag tog upp mobilen och ringde Saga. Efter några signaler så kom hennes telefonsvarare upp, och jag förstod att hon inte var hemma. Alltså i vårt rum.

Vad ska jag göra nu? Jag sjönk ner längst dörren och slog upp mobilen och gick in på intagarn och kolla runt.

- Hey, hörde jag en röst efter nån timme.

Jag tittade upp och såg Nialls förvånade ansikte.

- Hejsan, sa jag och log ett väldigt konstigt leende.

- Altså, Jag hittar inte nyckeln och Saga är inte hemma, sa jag och tog mig om armen.

- Eee.. Vill du stanna hos mig? Sa Niall glatt.

Han räckte ut sin hand åt mig som fortfarande satt på golvet. Jag tog hans hand i min och stälde mig upp.

- varför inte, sa jag och log stort.

vi gick mot kill avdelningen, eller rättare sagt vi smög mot kill avdelningen. för tjejer ska sova i sin avdelning och killarna får bara sova i sin avdelning. så det går vakter runt på nätterna.  klockan var runt tio. det räknas inte som natt men det är endå sent på kvällen.

- Kommer du, viskade Niall medan han gick in i sitt rum..

- Inegn är hemma just nu. för Liam är lixom... ja duvet. Borta för tillfället.

jag nickade medan jag tittade runt i rummet. välldigt likt vårat men dom hade mer stökigt och sånt.

- Du får leta efter något att sova i, sa Niall och pekade mot en byrå.

jag rotade runt och tog ut en för stor men välldigt mysig tröja som jag bestämmde mig för att ha på. jag bestämmde mig också för att inte ta några byxor. för tröjan slutade kanske två till en decimeter nedanför min rumpa. så jag visade inget.

- Du får äta lite mer så att mina tröjor passar, sa Niall och vi båda började skratta.

- Du får köpa all maten i sånna fall, sa jag mitt i skrattet.

vi la oss i den lilla sängen men vi fick plats. han frågade förstås innan vart jag ville ligga. och jag sa Liams säng. ( jag vill ju inte att denna kväll ska sluta vilt). men nu la vi bara och chillade. jag kännde hur Niall blick fästes vid mitt ansikte. efter en stund tittade jag på han.

- Jag har saknat dig, och detta, sa han lika mjukt som honung.

-Jag har saknat dig, svarade jag nu i en viskning.

jag kännde hur min hand blev 'tagen' av Nialls hand. jag fick en konstig men ändå underbar kännsla innuti mig. inte en sådan kännsla man får när man är med Harry, utan bättre. mina kinder ändrade färg från vanligt till rosa röda. och Niall såg.

- Tyra, jag tror det är ganska tydligt. men jag har fortfarande känslor för dig. och när du var med Harry bli jag så svart sjuk. Jag måste säga till mig gång på gång att inte gå fram och kyssa dig. Även om jag så gärna vill. Du är den bästa som finns, sa Niall och jag käner hur dom dära orden träffade mig, på ett bra sätt.

- Jag saknar ord, kom ut ur min mun sakta.

Niall och jag?

--------------------------------

extra långt kapitel. nu har jag kämpat fram 60 kapitel... hur?

jag vill bara tacka er för allt stöd. ni får jäääätte gärna komentera och rösta extra mycket just nu. tack jag äääälskar er.