Fast Note: Datan är nu igång efter tre timmars väntan!! (Inget stavningsprogram dock..) Here we go, kapitel 34: (WARNING! Det blir ganska intensivt längre fram, hahaha)
*Nialls POV*
"Niall öppna dörren! Vi måste prata!" Säger Liam och bultar på dörren.
"Det finns fan inget att prata om!" Snyftar jag.
Golvet är hårt och kallt. Det är inte bekvämt att ligga på golvet och gråta.
"Niall, snälla öppna!" Liam låter mer bedjande nu.
"Nej!" Svarar jag, jag tänker inte öppna dörren och låta Liam tycka synd om mig.
"Snälla Niall.. Vad sa hon?" Säger Liam.
"Det angår inte dig.." Svarar jag, jag anstränger min röst för att hålla den i ett högt tonfall men jag klarar det inte länge till.
"Snälla Niall?" Det låter som Liam börjar tappa hopp.
"Nej, Liam! Jag tänker inte öpnna dörren.." Säger jag. Ju längre in i meningen jag kommer desto lägre blir min röst.
"Snälla, Niall? Om inte du öppnar dörren öpnnar jag den från utsidan!" Säger Liam.
"Det kan du inte.." Svarar jag. Även fast jag vet att han kan det.
Det dröjer inte länge innan Liam fått upp dörren. Jag vet inte hur men jag bryr mig inte om att fråga eftersom det inte intresserar mig.
Liam sätter sig på golvet bredvid mig. Jag bryr mig inte om att titta upp på honom, istället gömmer jag mitt ansikte i mina armar på golvet.
"Niall, vad hände egentligen?" Frågar Liam, han lägger försiktigt sin hand på min rygg.
Utan att jag tänker mig för flyger orden ut ur min mun, "Varför bryr du dig?!"
Liam ryggar tillbaka.
"Förlåt Liam.. Jag menade inte att skrika.." Säger jag.
"Vet du vad.. Du har rätt, jag borde inte bry mig.." Säger Liam.
"Liam, jag sa ju förlåt!" Säger jag.
"Men snälla Niall, du har ju rätt! Jag borde faktiskt inte bry mig.." Säger Liam.
"Men lägg av nu.." Säger jag. "Jag är glad att du bryr dig, för ingen annan skulle någonsin göra det.." Erkänner jag sedan.
Liam fångar in mig i en kram, "Vad sa Sky egentligen..?"
Jag tar ett djupt andetag och säger det rakt ut, "Hon och Harry är ihop.."
Liam ser förvånat på mig.
"Va?"
Jag nickar och känner tårarna rinna nerför mina kinder igen.
"Ska jag prata med honom?" Frågar Liam.
Jag skakar på huvudet, "Nej.."
"Varför inte det? Det kanske blir bättre då?" Säger Liam.
Jag skakar på huvudet igen, "Det kan inte förändras.."
"Klart det kan Niall!" Säger Liam.
"Nej.. Sky hatar mig för det jag gjort.." Säger jag. Mina tårar bara rinner.
"Klart att hon inte hatar dig Niall! Däremot är hon kanske lite upprörd för det du gjorde.." Säger Liam.
Jag tittar på Liam, är han inte riktigt klok?

YOU ARE READING
You & I » 1D
Fanfiction18-åriga Sky bor tillsammans med sin mamma. Pappan är bortrest väldigt ofta - tror Sky iallafall. En dag får hon veta sanningen. Hennes pappa bor i England. Det visar sig att hennes mamma ljugit. Även hennes bästa vän Linn öppnar sig för sanningen...