Bastian fann sig själv gå in i samma rum några gånger om dagen, i en hel vecka hade han gjort det. Hennes far kanske var elak och ond men hon var definitivt inte något av det hon verkade snäll, rolig och godhjärtad. Hur hennes ljusa hår låg så fint över hennes axlar och hur hennes blåa ögon såg världen på ett helt annat sätt. Jag suckade högt för mig själv och slött mina ögon och ännu en gång dök hon upp i mitt huvud. Jag reste mig upp och bestämde mig för att jag skulle ut och gå, rensa mitt huvud lite se om något skulle bli klart för mig.
Diana satt däremot ute på sin fasters veranda och drack te. Hon tänkte på hur det var en fin dag, solen skymdes inte av molnen, en fin dag.
"En fin dag idag det hade man inte trott om en februari dag va?" Sa min faster och skrattade lätt. Jag nickade och fortsatte kolla ut på hennes stora trädgård. Hon hade en massa träd och många andra växter min faster gillade växter med en stor passion. Hon är också varulv. Även om det var en fin dag och allt så var det som om den skulle kunna vara bättre om han var här, sonen till vampyr fursten, vampyr prinsen, men varför tänker jag så? Jag önskar bara att jag kunde förstå något om varför jag känner så här för honom.
YOU ARE READING
The buried wolf
FantasyDiana en 16 årig tjej trodde att hon skulle kunde ha ett normalt liv, hon som äntligen lyckats få vänner och ett socialt liv men det visar sig att hennes andra liv kommer i vägen. Hon och hela hennes familj härstammar från de grekiska lykantropi, n...
