The buried wolf

Nästan offret för en aggressiv dörr

Ljudet av att det blivit låst hade aldrig utspelats, hade han glömt? 5 minuter efter att Bastian gått gick Diana fram till dörren och drog sakta ner handtaget, olåst. Hade han glömt eller gjort det med flit? 'Det spelar ingen roll,det är olåst! Bara gå ut' sa hon till sig själv. Även fast det var ett gammalt hus så knarra det inte när man gick på golvet. Undra om det är samma med trappan? hon hann stoppa sig själv, hon behövde inte ta en massa risker. Hennes hand vred om dörrknoppen till ytterdörren, den öppnades och hon gick ut. Ett djupt andetag av friska luften och hon mådde bättre. Hon började små jogga från huset. När hon kollade bakåt såg hon att det var som en cirkel runt huset som stod i mitten, utanför "cirkeln" så fanns det skog en massa skog. Hon vände sig tillbaka och började springa till slutet av skogen.

Framme, hon var inne i den lilla byn. Hennes ben rörde sig i rätt riktning utan att hon ens behövde tänka. Efter att ha gått lite så kom hon fram. Det vita huset stod där så fridfullt. Hon gick fram till dörren och knackade. Dörren öppnades och en kvinna sticker ut huvudet, hon har blont hår med mörka rötter. När hon ser Diana, slänger hon upp dörren Diana backar för att inte bli träffad, 'herregud jag har nyss flytt från ett helvete och blir nästan ner slagen av en dörr'. Kvinnan drar in henne och stänger dörren. "Men lilla vän vad har hänt med dig! Du är helt sårig i ansiktet." säger kvinnan förskräkt"Jag mår bra, pappa och resten av familjen har flytt och jag kunde inte lämna, så jag vände om." svarade jag, min röst va lite släpig, jag kände mig helt utmattad.Kvinnan tog in Diana i köket och sa åt henne att sätta sig och berätta allt medan hon tvättade såren, så Diana satte sig på en stol och berättade hela storyn för henne. Under tiden gled den lite äldre kvinnan runt i köket, hon var kanske runt 45 år, hon hade på sig ett par gråa mjukisbyxor och en T-shirt med Metallica på. "Vilket äventyr du varit med om" sa kvinnan intresserat. Diana var glad att hon var förstående eller ja. När hon var klar med att pyssla om mig och jag var klar med att berätta så visade kvinnan Diana ett rum."Tack Carola" Sa Diana och la sig på sängen medan Carola stängde dörren och gick tillbaka ner. Det kändes konstigt, hon var tillbaka i hennes fars gamla hem som nu till hörde hennes faster. Faster Carola.