The buried wolf

Detta ger ny mening till te stund

Diana satt ner i soffan hos sin faster och kollade igenom tv kanalerna men hittade inget intressant. Fast nu när hon tänkte efter så skulle hon nog ändå inte kunna kolla på något program utan att börja tänka på detsom hände för mer än en vecka sen. Först att hennes far bara kört ut dem ur huset och satt dem på flyckt och sen att det funnits vampyrer i skogen. Vampyrer brukar inte vara i skogen dem brukar mest vara i små byar eller städer. Sen att deras näste var i skogen typ mitt i skogen, närmaste vampyrer är skogen är liksom bredvid i ett ruckel eller något sånt inte mitt inne i en skog, och sen cirkeln vad ar det för cirkel runt det gamla huset? Det kändes som om hennes faster visste något ända sen hon berättade om vad hon varit med om, hon kollade ut genom fönstret hennes faster var fortfarande ute i trädgården och slett som en galning. Diana kollade på Carolas blommor som var vid terrassen. Hur gjorde hon det där? Hennes blommor såg alltid så friska ut och varje dag verkade det vara en ny blomma som bara var där och resten såg alltid så friska ut. Det var lite konstigt.

Hennes faster, Carola, var ute i sin stora trädgård och höll på med ett par rosor, hon kollade intensivt runt om sig medans hennes tankar for runt i huvudet på henne. John hade inte berättat för sina barn varför dem for iväg och inte berättat för Diana om hennes gömda krafter. Den sällsynt förmågan, precis något liknande hennes fars, hon själv hade något mer normalt. Hon hade försökt få kontakt med John men det hade inte funkat. Hon hade varit så uppe i sina tankar och växt fixandet att hon inte märkt att Diana hade kommit ut och stod nu bara några meter ifrån henne."Faster Carola?" Sa Diana lugnt medans hon fortfarande kollade på sin faster som hoppade till av att hon helt plötsligt stod där och kollade på henne. "Ja gumman?" frågade hon och kollade upp på Diana. Hon log och Diana hade bestämt sig för att hon behövde fråga sin faster om allt. "varför... nä... jag undrar..." började Diana sen kom hon på att hon visste inte vad hon skulle fråga eller hur hon skulle säga det men sen bestämde hon sig för att bara säga det som först kom upp i huvudet på henne. "Varför sa pappa att vi behövde lämna sådär helt plötsligt? Vad var det som skrämde honom för han flydde och pappa flyr aldrig" sa Diana hon hade sagt det bra för hennes faster kollade på henne. Carola försökte hitta en bort förklaring men hittade ingen. "Kom så går vi in och tar en kopp te" sa hon, hon nästan viskade dem första orden. Diana nickade och följde efter sin faster.

Dem kom in i köket. Diana satt sig ner vid de runda bordet medans Carola höll på att värma vatten ta fram två koppar och ta fram te påsar. När teet var klart satte sig Carola ner. Hon gav ena koppen till Diana som tog den men satte genast ner den på bordet hon ville ha svar inte te. Carola satt och smuttade på sitt te och tänkte igenom vad som skulle komma."varför flydde pappa?" frågade Diana igen. "Han flydde för att det inte var säkert för honom eller hans familj" sa Carola. Hon hade slutat att smutta på teet och ställt ner det istället på bordet. "Vi är speciella, du, jag och din pappa" sa hon sen. Diana kollade frågande på henne. " Vart ska jag börja?" frågade Carola sig själv och kollade ner på sin mugg som om den skulle ge henne svar "Okej vi börjar med att säga varför han rymde varför han inte kunde stanna" sa hon och kollade på Diana som satte sig mer framåt lutad nu för att höra. "Vi har speciella krafter som inte många har." Hon tog en liten sip av sitt te och fortsatte sedan "vi är mer än varulvar vi har andra krafter också, jag har en ganska normal kraft jag kan kontrollera två element och dem är jord och vatten. Men du och din pappa kan så mycket mer. Din pappa kan öppna olika dimensioner och du jag vet helt allvarligt inte vad du kan göra, vi har aldrig fått reda på det för du har aldrig fått reda på dina krafter" sa hon hennes rädsla hade ändrats om till upphetsning under tiden hon talat. Diana däremot var chockade. Nu var det hon som satt och smuttade på sitt te. Hon hade krafter?! Det lät vansinnigt men när hon kollade på sin faster som aldrig ljugit och såg att det såg ut som om en stor sten just tagits bort från hennes axlar insåg hon att det måste vara sant. Diana lutade sig tillbaka mot ryggstödet. Vad fan händer nu?