Eye of the moon

Redmoon and bluemoon

(Plötsligt stannade Isak tvärt och vände huvudet mot en liten glänta. Vi andra stannade och blev tysta. Jag gick sakta upp till Isak och följde hans blick. Jag stelnade till när jag såg det)

I den lilla gläntan låg den gråa vargen med gula ögon som hade stirrat på mig innan, död. Jag sänkte öronen så att de nästan låg ner vilandes på huvudet och smög sakta fram till gläntan med sänkt huvud. Flocken försökte oroligt kalla tillbaka mig men jag hade bestämt mig att jag skulle gå dit..

Det var bland det äckligaste jag hade sett.

Hans vänstra baktass var avhuggen och han hade flera skottskador och skärsår, hela han var blodig och hans läskiga gula ögon var vidöppna och livlösa. Det såg ut som att han hade blivit torterad.

Jag lyfte öronen när jag hörde ett knak vid andra sidan av gläntan.

Vargflocken hörde det också och gjorde sig redo för att slåss.

Men i flera minuter var det tyst.

Förresten, nämnde jag att jag både kan skifta till varg när jag vill OCH kontrollera mina ögon(alltså när de skiftar till månar). Men jag har inte kommit på varför dem blir så. Aja nu vet ni. :)

Jag skiftade mina ögon till månar och kollade runt försiktigt så att ingen i vargflocken såg dom. Jag ryckte till när jag såg det, det var förmodligen bara jag som hade sett det än men jag var omringad. Jägare med gevär siktade mot mig men de såg inte ut att vara redo att skjuta.

Vargflocken som stod lite längre bak kunde inte se dem men de var inte heller omringade.

Paniken växte inombords. Jag tog ett djupt andetag och blundade. Istället för att använda tankelinjen lyfte jag huvudet och ylade den vackraste tonen som jag någonsin hört.

Min vita päls glittrade i månskenet vilket gav mig styrka att yla länge.

När jag till slut behövde luft öppnade jag ögonen och slutade, och gav istället till ett skall.

Nästan genast hörde jag massa skrik och vapen som avlossas.

Isak och flocken hade hört varningen och smugit runt männen och gjort sig redo att attackera.

En man staplade fram mot mig. Blod droppade ner från honom men jag såg ingen rädsla i honom.

Vinden tog tag i min päls samtidigt som mina ögon skiftade till månar.

"Min Gud,sa mannen och föll ner på knä."

Jag tittade på honom. Han var ung. Nästan i min ålder, kanske lite äldre och hade svart rufsigt hår med röda slingor i. Även han så perfekt ut och var nästa lika snygg som Isak.

När han tittade upp på mig var hans ögon röda månar som mina och han hoppade på mig samtidigt som han skiftade till en svartröd varg.

Vi rullade våldsamt runt på marken och slogs och bets. Efter att han fick ett hårt grepp om min nacke slutade jag kämpa. Jag visste att om han bara tryckte åt så skulle jag dö.

I nästan samma ögonblick släppte han mig. Jag föll matt ner på marken.alla andra jägare var egentligen vargar men de hade alla flytt utom ledaren. Jag såg Isak slåss med den svartröda vargen. Samuel och Christian kom också in i slagsmålet men sedan blev allt svart.

( så det var femte kapitlet. Hoppas ni gillade det. Vill be om ursäkt för detta och alla andra kapitlens stavfel plus att detta kapitlet var så kort. Skriver på en ipad och det är svårare än man tror. 64 LÄSARE!!! OMG TACK!!!! Jag är sjukt glad. Rösta gärna och kommentera jättegärna. ÄLSKAR ER ALLA! Chiao!)