Jag sprang, jag sprang så att benen värkte och huvudet dåna. Mina knän var blodiga och kläderna var trasiga.
Jag satte mig på en stubbe långt in i skogen. Det var mörkt och det var kallt och blåste, men ändå var det fridfullt. Jag börja gråta. Jag har aldrig gråtit så mycket förut. Men vad kunde jag göra?
Vem skulle lyssna?
Okej. Nu ska jag berätta hur jag hamna här, helt förstörd....
En månad tidigare:
Jag tog på mig mina Converse och min blåa jacka och börja gå mot skolan.
Det var September och löven börja falla från trädets krona.
Jag skulle möta upp min bästis Klara och gå med henne till skolan. Vi brukade alltid mötas vid en bänk halvvägs till skolan.
"Anna! Hej!!" ropade Klara från bänken.
"Haha, hej på dig me Klara! Sa jag och vinka till henne. Vi kramades och fortsatte sen till skolan.
Vi gick på en ganska stor skola med många elever och väldigt stränga lärare. Om man kom försent så kunde man glömma att få kvarsittning i en vecka, nej nej, här får du kvarsittning i minst en månad.
"Ömm jag tror vi ska till sal 13, eller nej 16 med....Magnus" sa Klara och sucka jupt.
Jag håller med henne. Magnus var en av dom strängaste lärarna på skolan...
På skolavslutningen förra året kom jag och Klara liiiiite försent till rektorns tal.
Vi fick en rejäl utskällning av Magnus även fast vi bara hade vart på toa....
"Okej, men ska vi vänta på dom andra eller? fråga jag och höjde på ögonbrynet.
Vi hade ju inte bara varann, vi var några av dom populäraste på skolan. För mig spela
det ingen roll. Eller, jo, jag menar att det känns inte som vi var sååå populära, vi spela liksom inte coola eller nått.
" Nej, vi möter nog dom där och jag tror att Isak också redan är där" svara hon.
Isak var min pojkvän.
"Aja, kom då Klara"
Vi hämtade våra saker från skåpen och traska iväg till sal 16.
Vi hade matte i en timme och det är så himla tråkigt! Jag hoppade av glädje när lektionen
var slut och Lisa, Klara och Amanda bara skratta åt mig.
Jag avslutade mitt hoppande och fråga "vad!?"
" haha du ser....bara....så..rolig..ut" skrattade Lisa fram.
"Ha-Ha" svara jag och låtsades vara sur men det ledde till ännu en skrattattack.
Jag kände två varma armar krama om mig bakifrån. Jag vände mig om och gav Isak en riktigt lång och varm härlig kyss och han kysste tillbaka.
" Ååå min lilla prinsessa kan verkligen kyssas!!"
" jag vad trådde du min prins?"
VOUS LISEZ
Spring!
AventureHej jag heter Anna och är en helt vanlig tjej som är fjorton. Men efter en olycka så förlorar jag nått värdefullt. Jag inbillar mig saker. Eller det var det inbillning? Och både tårar, glädje och hopp kommer fram... Och varför finns falska vänner?