Klaras perspektiv:
"Anna, Anna! jag skaka henne hysteriskt men hon vakna inte. Jag greppa tag i min mobil och ringde 112. Kom igen, kom igen, tänkte jag och hörde sen efter ett tag sirener.
Jag hoppa ut ur huset med Anna i famnen. Hon var väldigt lätt, nått jag aldrig tänkt på.
Brandkåren kom och jag titta upp mot huset. Först hörde jag skrik av rädsla där ifrån och sen vart det tyst.
Jag la Anna på gräset och börja skaka henne igen. Nej Anna kom igen! Kämpa!
Dom höll på att släcka elden. Den var så stor, det hade brunnit mer än vad jag trodde.
Dom lyfte upp Anna på en bår och körde in henne i ambulansen. Några minuten efter kom också hennes syskon och föräldrar som såg hemska ut. Mycket mer skadade än Anna. Polisen börja fråga mig en massa frågor och jag svara på dom. Sen kom han till hur jag tror den startade.
"Ömm, jo..eller..." Jag visste ju. Jag och Anna hade startat den. Vi glömde att stänga av värmen när vi poppa popcorn. " Det var jag och Anna." Polisen såg förvånad ut. "Med Flit?" "Nej absolut nej! Vi poppa popcorn och glömde stänga av värmen"." Då måste det vart väldigt varmt" sa polisen och börja anteckna. "Mm" svara jag bara och börja ringa Isak.
I-Isak K-Klara
I: Hej det är Isak
K: Hej det är Klara, Annas hus börja brinna och vi var i det, hela hennes familj är på sjukhus
I: Va?....
K: Ja, jag är där nu, poliser förhör mig
I: Okej, men hur starta den? Alltså elden?
K: Vi typ glömde stänga av värmen när vi poppa popcorn....
I: Okej, tack för att du berätta
K: Klart jag gör det, men du vi får komma till sjukhuset imorgon så vi ses där vid...10, okej?
I: Okej,ses då....
Han lät väldigt oroad....men det är klart, hon är på sjukhus och han får veta det bara sådär...
Isaks Perspektiv
Jag stog där hemma hos mig med mobilen fortfarande vi örat även fast vi hade lagt på.
Jag stog som fastfrusen. Jag berätta för dom andra i familjen och dom vart också ledsna.
Min underbara prinsessa, min Anna.....
Klaras perspektiv
Okej, idag ska jag till sjukhuset. Klockan var halv tio så nu skulle jag åka.
När jag väl stog där utanför dörrarna till sjukhuset så vart jag orolig, tänk om dom kommer dö?
Jag gick fram till Isak och krama honom. "Det kommer ordna sig Klara". Jag och Isak var väldigt bra vänner men det gjorde inte Anna nått illa. Hon vet att vi har en stark vän relation.
"Kom så går vi till reseptionen". Det var inte så långt och snart var vi framme. "Hej vi söker Anna Anderson med familj" Hon som stog i reseptionen kolla nått på dator. " Ni kan få träffa Anna men inte resten av familjen, dom ligger just nu i koma och är svårt skadade." Jag och Isak utbytte oroliga blickar tills vi kolla på henne igen."Vart är Annas rum?" Sa jag och svalde. " I rum 267".
Vi gick genom korridorer åkte hiss och gick trappor och ingen sa nått.
Nu stog vi utanför dörren till Annas rum. Isak öppna dörren och gick in med mig hack i häl.
"Åå hur mår du?" Fråga jag när vi kom in. Hon hade några skråmor i ansiktet men inget mer.
" Jag mår bra, men min familj ligger ju i koma...." Isak gick fram till Anna och gav henne puss på munnen.
Annas perspektiv
Jag vart så glad när jag såg dom komma in i rummet. "Åå hur mår du? Fråga Klara så fort hon kom in. "Jag mår bra, men min familj ligger ju i koma...." Det var tungt och säga det sista.
Men mer han jag inte tänka innan Isak kom och gav mig en varm och mjuk gosig kyss som bara han kan ge. Jag kysste tillbaka tills jag drog mig undan.
"Åå min prins kan verkligen kyssas".

YOU ARE READING
Spring!
AdventureHej jag heter Anna och är en helt vanlig tjej som är fjorton. Men efter en olycka så förlorar jag nått värdefullt. Jag inbillar mig saker. Eller det var det inbillning? Och både tårar, glädje och hopp kommer fram... Och varför finns falska vänner?