Klaras Perspektiv
Anna och Isak hade redan gått hem. Jag stanna kvar i skolan för att jag skulle prata med min svenska lärare om någon uppgift.
Varför hade dom där idioterna kommit tillbaka? Dom var ju mördare!?
Okej. Vi hade inget bevis på att det var dom men ändå!
Jag hörde röster en bit ifrån. Lisa och Amanda.
Jag ställde mig bakom ett hörn för att tjuvlyssna.
"Men när som helst kommer poliserna fatta att det var vi!" Väste Amanda.
"Ey ta det lugt. Vi kommer på något. Och dessutom är vi väl inte klara med dom än, eller? Svarade Lisa drygt.
Hon hade alltid varit den som bestämde över Amanda.
"Jaja... Men vad ska vi göra mer då?"
Sen hörde jag inte mer för att min svenska lärare hade kommit och drog mig därifrån.
Annas Perspektiv
Vi gick hemåt och Klara stanna i skolan för nån svenska grej.
"Dom kan väl inte mena allvar med att Lisa och Amanda är fria" frågade jag irriterat.
Isak kysste mig på munnen och la ena armen om mig när vi gick.
"Det löser sig gumman."
Gud vad jag älskar den här killen. Då ringde Klara.
A: Hej Klara! Påväg hem?
K: Dom planerar nått mer. Dom är rädda att polisen ska veta att det var dom!" Sa hon andfått.
BipBipBip.
Hm. Konstigt. Hon la på...
Klaras Perspektiv
"Om du anklagar oss igen är du skörd!" Fräste Lisa och tryckte upp mig mot väggen.
Jag tog tag i mobilen. Lisa gick iväg en kortis till Amanda som stod en bit bort.
Jag passa på att ringa Anna.
"Hej Klara! Påväg hem?"
"Dom planerar nått mer. Dom är rädda att polisen ska veta att det var dom" han jag bara säga innan Lisa kom gåendes mot mig.
"Vem ringde du då?" Fräste hon.
"Ingen" Pep jag. Det var då jag kom på det. Hon hade en gång varit min blyga kompis. Så varför inte låtsas som att hon är det nu också? Varför fruktade jag henne?
Jag sträckte på mig och kolla henne rakt in i ögonen.
"Om inte ni slutar med allt det här så kommer ni hamna i ungdomsanstalten era idioter!" Röt jag åt henne.
Hon höjde på ögonbrynen.
"Haha. Du värkar inte veta vad jag är kapabel till än" sa hon och slog mig i ansiktet.
Annas Perspektiv
Vad jag saknar min familj....dom fanns ju alltid där.
Jag bor fortfarande hos Klara så det var där jag och Isak var nu.
Vi låg i min säng och höll om varann.
"Jag älskar dig" viskade han. Hans andedräkt kittlade mot mitt öra.
"Jag älskar dig med" viskade jag.
Klaras föräldrar var inte hemma och inte hon heller. Undra vad som hänt...
"Vad tänker du på?" Frågade Isak.
"Allt" svarade jag ärligt.
Han kysste mig passionerat på läpparna länge. Han tryckte sin tunga mot min underläpp och jag lät hans tunga glida in i min mun. Det var såå mysigt. Våra tungor brottades lite tills jag drog mig undan för att få luft.
"Du smakar gott" sa jag och fnissa lite.
"Du me älskling. Ska vi gå ut på på en liten picknick?" Frågade han och jag log. "Såklart!"
Jag ringde Klara igen och hon sa att hennes mobil hade dött och vad hon menade med allt det om att dom planera nått. Vi prata en stund sen sa jag att jag skulle på en "dejt" med Isak.
"Kommer du gullet" ropade Isak från trappen. Jag kollade mig själv i spegeln.
Jag hade ett par svarta bellerina skor. En blommig tröja med en vit kofta och jeans och håret utsläppt.
Jag gick ner och såg Isak hålla i en picknick korg.
"Har du me dig bekini?" Frågade han och flina. Ja vi hade tänkt och bada. Ja i September...
"Japp"
Han öppna dörren och vi gick ut.
Vi flätade ihop våra händer och börja gå mot en liten vik där det aldrig är nån. Han lade upp en filt och tog fram jordgubbar doppade i choklad.
Han stoppade en jordgubb i munnen och sa: ta den om du kan.
Jag trodde han skulle vifta på huvudet vilt men han rörde sig inte ur fläcken när jag böjde mig fram för att ta jordgubben.
Jag kysste honom och han öppna munnen. Det var en liten fajt med våra tungor innan jag fick tag på jordgubben och lät den rulla in i min mun. Mm vad god.
Vi åt några jordgubbar till innan vi bestämde oss för att bada.
Vi bytte om och gick ner mot vattnet.
Det var varmt i luften men vattnen var iskallt. Ändå gick vi i.
Jag stod på händer och gjorde volter under vattnet.
"Sluta" sa jag när han börja skvätta vatten på mig. Men han sluta inte så jag börja skvätta vatten på han också. Det slutade med att vi stog en decimeter från varann och kolla in i varandras ögon. Jag lutade mig fram och kysste honom. En riktigt blöt kyss.
Vi gick upp och klädde på oss. Oj! Klockan var redan 10.
Vi plocka ihop allting och flätade ihop varandras händer och gick. Han följde mig hem och gav mig en kyss.
"Hej då!" Sa han och gick.
Jag gick upp på Klaras rum. Jag hörde hur nån grät.

CITEȘTI
Spring!
AventurăHej jag heter Anna och är en helt vanlig tjej som är fjorton. Men efter en olycka så förlorar jag nått värdefullt. Jag inbillar mig saker. Eller det var det inbillning? Och både tårar, glädje och hopp kommer fram... Och varför finns falska vänner?