Spring!

Femton år

Jag kände hur solen brände i ögonen.

Ja mo hon leva ja mo hon leva ja mo hon leva uti hundrade år ja visst ska hon leva ja visst ska hon leva ja visst ska hon leva ut i hundrade år....! Det var Camilla och Magnus som kom in. Dom hade några paket i händerna.

Jag log lite och satte mig upp.

- Här! Sa Camilla och sträckte fram ett paket. Jag var ingen som öppnade långsamt inte. Jag rev upp paketen. I det första paket låg en massa godis.

I det andra så låg det en mina ficklampa. Jag skrattade lite.

- En mini ficklampa? Sa jag och höll upp den.

Dom kollade på varandra.

- Efter allt som hänt så vill vi att du ska ha någonting som du alltid kan ha med dig om du tappar bort dig själv i mörkret. Sa Magnus och log.

Jag nickade lite och gick på det tredje paketet. I det paketet låg en vit klänning som skulle räcka lite kortare än till knäna. Den var jätte fin.

- Tack så hemskt mycket! Sa jag och kramade dom. I det sista paketet låg ett foto. Fotot föreställde mig och min familj. Alla var med. Själv hade jag aldrig sett den här bilden.

Vi satt på stranden och åt tårta. En tår rann ner för min kind men jag torka fort bort den.

- Vart hitta ni det här? Frågade jag och kollade ner på fotot.

- Dina föräldrar har haft det. Vi fick det efter att dom hade dött och vi adopterade dig. Sa Camilla och kolla ner på fotot.

- Hur mycket vet ni om dom? Frågade jag försiktigt.

- Väldigt mycket. Vi har känt dom i några år nu. Sa Magnus.

- Okej... Svarade jag.

Efter att vi hade ätit frukost så skulle jag och Klara träffas. Hon kom hem till mig.

- Tja! Grattis på födelsedagen! Sa Klara och krama om mig.

- Hej, och tack! Sa jag. Vi gick upp på mitt rum. Hon sträckte fram ett litet paket till mig.

- Öppna! Sa hon och nicka mot paket.

Jag öppnade det och i låg det ett par väldigt snygga solglasögon, och en tröja från Hollister.

- Tack tack tack Klara! Sa jag och krama henne.

- Ehh det var så lite. Sa hon och himla med ögonen. Hennes blick stanna på fotot jag fick av Camilla och Magnus.

- Det där fotot har jag aldrig sett. Sa hon och gick fram till det.

- Nej jag fick det av Camilla och Magnus. Har aldrig sett det själv innan. Sa jag och ryckte på axlarna.

- Vad ska vi äta? Ropade jag ner.

- Pannkakor!

Yes! Det älskar jag verkligen!

Vi gick ner och började äta. Jag åt 5 pannkakor. Haha! Sen behövde Klar gå hem. Hon skulle åka till sina kusiner.

Klockan vart 3 så jag började göra mig iordning för att träffa Isak. Jag tog på mig den vita klänningen jag fick av Camilla och Markus, lockade håret och sminka mig lite. Vi hade bestämt oss att träffas vid stranden.

Jag gick ut och bort mot stranden. Isak satt där på en filt och väntade.

Han vände sig om.

- Hej min lilla prinsessa och grattis på födelsedagen. Sa han och visade vart jag kunde sitta.

- Hej! Sa jag och satte mig ner. Han tog fram en liten present. Jag öppnade den. I låg det en liten ask. Jag öppnade asken försiktigt. Det var ett halsband i. På det var det bokstaven I. Jag slog handen för munnen.

- Det står för Isak va? Frågade jag och log. Han nickade. Han tog halsbandet och bad mig vända mig om. Han tog bort håret som var i vägen och satte halsbandet runt halsen på mig.

Jag vände mig om.

- Tack. Jag älskar dig! Sa jag och anföll honom med en kyss på munnen.