Jag satt och väntade....väntade och väntade. Jag kollade mot Klara som stack upp huvudet lite.
Jag hörde hur steg kom bakom och en gren knäcktes. Det var 3 grabbar i 17 års åldern. Dom gick där som ett par coolingar och stälde sig framför mig.
Dom granskade mig från topp till tå.
"Du säger inte till nån om det här" fräste nån som stog i mitten. Jag svalde och nickade.
"Men vad vill ni då?" Sa jag och skulle låta stöddig men man hörde nervositeten i min röst.
"Var är Sophia?!" Frågade nån annan. "Jag vet inte" sa jag och kolla på dom.
"Det gör du visst!" Sa han i mitten igen. " vet du vad vi är kapabla till?" Sa han och flina. Jag svalde ännu en gång. Ja. Det vet jag. Dom är mördare.
YOU ARE READING
Spring!
AdventureHej jag heter Anna och är en helt vanlig tjej som är fjorton. Men efter en olycka så förlorar jag nått värdefullt. Jag inbillar mig saker. Eller det var det inbillning? Och både tårar, glädje och hopp kommer fram... Och varför finns falska vänner?
