Spring!

Dom är tllbaka

Annas Perspektiv

Vad ska vi göra med Lisa Amanda och dom där gubbarna?

Pfft så klart att vi polis anmäler dom...

Jag ringde till polisen och berätta allt som har hänt. Såklart ville dom ha vittnen och allt så att dom är säkra på att det var dom som gjorde brottet. Jag suckade djupt och sa att, "vi har inga vittnen".

Det här gick ju åt skogen. Poliserna skulle förhöra Lisa Amanda och gubbarna.

Vi åkte hem till Klara och berätta ännu en gång för Klaras föräldrar och Isaks.

"Men Gud! Hur har det gått med din familj!?" Frågade Klara plötsligt. Jag kände hur ännu mer tårar forsade ner för kinderna.

"Dom...är..döda" sa jag lågt och en klump i halsen växte sig större och större.

"Åh nej. Jag är så ledsen Anna" sa både Isak och Klara. Jag torka bort tårarna och Isak pussade mig snabbt på munnen.

"Det kommer att orda sig gumman" jag vände mig om och fick se pappa ist.

"Pappa..." Både Anna och Isak kolla fundersamt på mig.

"Vi har det bra här. Glöm aldrig att vi älskar dig. Puss!" Sa han och försvann.

Jag fällde en tår med torka genast bort den...

Alla vi tre (jag Isak Klara) var inte i skolan på hela veckan. Men det förstår ni nog kanske.

Vi hade vart tsm hela tiden. Men ingen info om vad som hände mig mina...föredätta vänner.

Jag hatar dom! Tack vare dom mår jag shit!

Undra hur länge dom planerade det?

Ju mer jag tänkte på allt som har hänt så vill jag bara försvinna. Att ett stort hål runt marken om mig ska komma och sluka mig. Men men. När händer nått sånt? Och förresten så har jag ju Klara och Isak. Eller? Ja det har jag. Dom skulle aldrig svika mig...

Just nu bodde jag hos Klara. Vi var som syskon. Jag fick tydligen inte bo själv nu när jag är fjorton.

"Gå upp nu latmask!" Ropa Klara från nedervåningen. Ånej, nej, jag skulle till skolan idag ju. Typiskt.

Jag gick ner och börja äta frukost.

"Jag vill inte till skolan" mumlade jag. Inte för att jag var lat(eller inte bara det) för att alla kommer bara retas eller vara superoroliga, som om halva jag dött. Fast det känns det ju som.

Klaras Perspektiv

Anna var lite dyster men jag förstår henne.

"Kommeru?" Ropade jag från hallen. Ner kom Anna med ett par gråa jeans och en gul långärmad tröja. Själv hade jag svarta jeans och en lila tröja med lite mönster och krulidurer på.

Vi gick iväg mot skolan, öppnade dom stora grindarna till skolan och gick in.

"Hej Isak!" Ropade Anna och vinkade.

Jag kolla åt hållet och vinka och såg Isak med sin vanliga "look".

Dom kysstes och sen gick vi iväg mot vår lektion.

Många blickar riktades mot oss. Kan dom inte bara sköta sitt?

Jag blängde tillbaka och dom låtsade inte sätt oss.

"Slå upp sida 81 i Historia boken tack" vi gjorde som vår lärare sade. "Snälla kan inte du Anna läsa första sidan?" Frågade läraren.

"Ömm,,öh" stammade hon fram.

"Jag vill läsa!" Sa jag och vifta med handen. Anna gav mig en tacksamt leende innan jag börja läsa.

Isaks Perspektiv

Jag gick från min lektion då jag såg nått som fick mitt hjärta att slå hårt.

Dom hade två poliser med sig som övervaka dom. Jag svalde. Lisa och Amanda var tillbaka....

Sen såg jag att Klara och Anna prata och kom gåendes mot mig.

"Ni kan inte gissa vad jag såg!" Sa jag och kolla mig runt lite.

"Bananer i Pjamas? Frågade Klara och skrattade. Men inte Anna får hon hade upptäckt Lisa och Amanda.

"Du skojar" sa hon lågt till sig själv. " Dom är mördare!" Lade hon till högre.

Nu upptäckte Klara också dom.

"Oj" sa hon bara. Men man hörde hur nervös hon var.

Annas Perspektiv

Dom måste väl ändå skämta?! Dom är ju fan mördare!

Jag gick hastigt med tårar i ögonen där ifrån.

Klara och Isak kom snabbt efter.

Jag kände hur allas blickar brände mot ryggen.

Vi skynda på lite men det ver en dum ide. Jag snubblade och landade med hakan i golvet.

Aj!!!! Jag kände hur blött det var i ansiktet. Jag blödde. Sen reste jag mig upp och gick in på närmaste toalett.

Jag såg hemsk ut. Sminket lite överallt i ansiktet och tårar som fortfarande faller och sen så lite blod i ansiktet på det också...

När jag kom ut där ifrån så hade jag torkat bort sminket och blodet i ansiktet.

Då gick dom där idioterna förbi.

Lisa&Amanda.