Spring!

...

Annas Perspektiv

Isaks blick vandrade runt i rummet men fasta på mig. Han log och gick till mig. Jag låssades som att jag inte sätt honom och fortsatte att pilla med mitt hår.

"Hej" viskade han i mitt öra. Även fast jag hatade honom så fick jag den där pirriga känslan i magen när hans varma andedräkt nudda mitt öra.

"Du, jag är ledsen. Jag vet inte vad som flög i mig. Jag vart så rädd och vågade inte göra nått annat än att säga till Amanda att jag var på hennes sida. Jag är ledsen" fortsatte han. Ordet "ledsen" fick mig ur balans när han sa så.

Klara sneglade på oss lite med en fundersam blick. Hon skrev ner nått på en lapp och gav den till mig. *om han verkligen gillar dig låt honom kämpa för dig* stod det. Jag tyckte det var en bra ide så jag nickade svagt mot Klaras håll.

När väl kvarsittningen var över så skulle Klara följa med mig hem. Jag ringde Camilla och berättade att jag bara hade vart hoss en kompis efter skolan och att jag glömde berätta. Man ville ju att dom skulle få ett bra första intryck av mig. Sen berättade jag att en kompis skulle följa med mig hem nu.

"Wow" sa Klara med hakan i marken. Vi hade kommit fram till huset med grusvägen och fontänen.

"Lyllos" mumlade hon sen. Jag tog tag i hennes arm och drog henne in. Klara kollade runt i hallen och hela huset för den delen.

"Kom du ska få se mitt rum" sa jag och log. Vi gick till min dörr och jag öppnade den. Klara gick in i badrummet och mitt WIC. Sen så lade hon sig i dubbelsängen.

"Vad mysigt du har det" fnittrade hon. Camilla kom upp och sa att vi skulle äta. Kristian kom ner och Klaras ögon var som fotbollar när hon såg honom. Hon stirrade lite till men slet sen blicken från honom. Haha, Klara då.

"Hej Anna, och hej...vad heter du då?" Sa Kristian och log mot Klara. Hon hoppa till lite innan hon kollade rakt in i hans ögon och sa "Klara" lite tyst.

Vi fortsatte att äta innan vi gick upp på mitt rum.

"Varför sa du inte att han var såååå söt!?" Frågade Klara och kollade surt på mig.

"Haha...det sa jag ju visste de!" Hon skrattade och jag me. Vi satte oss i min säng och fortsatte prata. Vi pratade om allt möjligt. Vi skratta och jag glömde allt om Isak, Amanda och Lisa.

Klaras perspektiv

"Jag ska bara gå på toa" sa jag och smet in på Annas badrum. Gud vad lyxigt hon bor. Men hennes liv är inte så lyxigt...inte mitt heller. Vi har gått igenom så mycket tsm! Jag kollade på en tidning som låg slängd på golvet och fastna för en rubrik.

* Sophia Gedsson fast och är på ungdomsanstalten efter att ha letat efter henne i hopp om att också finna resten av gänget*

Jag läste om och om igen. Anna hade berättat om henne och sen så var jag ju med när dom grep henne.

* Vi har också fått fast personerna till mamma Kristin, pappa Olle, Cici och Sophias död. Dom dog i en brand men en av familjemedlemmarna klarade sig. Så vi sörjer familjen Andersson för det*

Jag läste det några gånger till tills jag gick ut till Anna som satt och åt choklad. Jag hade tidningen hårt i handen innan jag slängde den i Annas knä. Hon kollade ner på tidningen och svalde hårt. Hon höll sedan upp den i luften och rev sönder den. Jag satte mig brevid henne och hon borrade ner sitt huvud i min tröja och började gråta. Jag tyckte så synd om henne.

"Det ordnar sig gumman" sa jag och stoppade en chokladbit i hennes mun. Hon kollade upp på mig och log.

"Tack!"