Jag tänkte faktiskt fortsätta lite på den här boken för att den är så sjukt rolig att skriva! Kram!!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Jag cyklade hem från skolan och gick in i huset. Ingen var hemma. Maten i skolan hade vart förfärlig och jag kan nästan lova att det var gift i den, så jag tog en macka och åt. Sen så cyklade jag iväg till kyrkogården och gick bort till min familjs grav. Jag la dit ett par ny plockade blommor och tände ett litet ljus.
Jag saknar er... Viskade jag och kollade ledset på graven. Imorgon fyller jag femton år. Den 21 juli. Jag blir hela femton år. Helt otrolig.
Jag satt en stund tyst och bara kollade på den mörka graven. Om dom bara skulle veta hur inormt mycket jag sakna dom. Att Lisa och Amanda kunde göra så. Jag kommer för ALLTID hata dom. Ända till jag dör och kommer till min familj.
Jag kände hur tysta tårar letade sig fram på mina kinder. En tår föll ner i gräset vid graven. Snälla känn den tåren pappa. Så att du vet att jag är här. Tänkte jag.
Efter en stund så satte jag mig upp och gick bort till cykeln. Klockan var 5. Jag trampade iväg från kyrkogården. Innan hade jag tyckt att det vart ett läskigt och hemskt ställe. Men nu så har jag ändrat mig.
Hit kommer människor som sörjer. Människor som känner nån som dött. Dom kommer hit med omtanke. Alla dör nån gång.
Jag parkera cykeln utanför Isaks hus. Jag gick fram på grusgången och knacka på. Ingen öppnade. Jag såg att det var upplåst så jag gick in.
Jag tänkte gå upp till Isaks rum och kolla om han var där men när jag passerade köket så hoppade han fram och skrämde mig. Jag hoppade bakåt och höll handen för hjärtat.
- Gud vad du skräms! Sa jag och slog honom lätt på armen. Han bara flina. Sen gav han mig en puss på munnen. Jag kände under kyssen hur hans hans letade sig mot mina bakfickor på jeansen. Jag log lite. Sen kände jag hyr han greppa tag i min mobil och tog den.
- Eyy! Sa jag och kolla på honom. Ge mig min mobil! Sa jag. Han sprang upp för trappan och ropade: Nej då får du ta mig först!
Jag skrattade och sprang upp för trappan och börja jaga honom.
- Stanna ditt kryp! Sa jag och tog tag i hans tröja. Han åkte bakåt och jag tog tag i min mobil.
- Haha! Sa han och flina igen. Jag började kittla honom.
Han skrattade och skrattade.
- Nej! Hahah sluta! Slutaaa! Stammade han. Jag ville vara schysst så slutade kittla honom.
Han andades tungt och flåsade.
- Det där gör du aldrig om. Sa han och tog tag i min hand. Kom nu! Sa han och ledde in mig till hans rum.
- Du fyller ju år imorgon. Så jag tänkte att vi kanske kunde ses bara du och jag vid typ 4? Sa han och log ett super sött leende.
- Det blir perfekt! Sa jag och kysste honom på kinden. Han log.
- Vi ses imorgon då! Sa han och kysste mig på munnen.
- Japp! Sa jag och gick tillbaka till cykeln.
När jag kom hem så valde jag att gå och lägga mig. Imorgon fyller jag ju femton...

YOU ARE READING
Spring!
ПриключенияHej jag heter Anna och är en helt vanlig tjej som är fjorton. Men efter en olycka så förlorar jag nått värdefullt. Jag inbillar mig saker. Eller det var det inbillning? Och både tårar, glädje och hopp kommer fram... Och varför finns falska vänner?