Spring!

Kvarsittning och ny familj

Annas Perspektiv

"Ja. Men det är lönlöst. Vi drar hem igen!" Svarade någon annan. Jag kikade runt hörnet igen och fick se att dom börja gå.
Det måste vart gänget som Sophia hörde till. Men hon var väl i nått slags "fängelse" eller nått nu. Och Lisa, Amanda, + gubbarna också. Jag tyckte synd om Lisa. Även fast hon bokstavligen förstört mitt liv...

"Hej!" Sa Sanna, som hon hette, som skulle skjutsa mig till min fosterfamilj. "Vi ska bara säga upp kontraktet på lägenheten så kan vi åka sen" svarade hon och log. Det hade gått en vecka sen jag var på kyrkogården nu. Jag har varit i skolan med Klara och bara haft det bra. Inget mer har hänt.
Isak har jag sätt då och då, men bara struntat i honom.

Vi satte oss i en svart bil och sen körde hon iväg. Det låg bara någon kilometer från mitt gamla hus.
Sanna svängde in på en grusväg och parkerade framför ett stort vitt hus.
Huset hade häckar vid vägen och en fontän i mitten av grusgången.
Det var stora fönster och man fick väl intrycket "dom är rika".

Jag gick med Sanna bort mot dörren. Hon knackade på och det var en kvinna som öppnade.
"Hej jag heter Camilla" sa hon och sträckte fram handen. Jag skakade den och sa sedan mitt namn.
"Vi vet allt om din uppväxt och det är bara att fråga om det är något" sa Camilla och log.
Hon tog mina väskor och bad mig komma in. Hallen var dubbelt så stor som hallen i mitt gamla hus och det var nästan bara vitt här. Köket var också stort och detsamma med vardagsrummet.
"Wow. Vad fint det är" sa jag till Camilla. Hon log.

"Ja det är det väl! Snart kommer du få träffa din nya bror och din låssaspappa" jag nickade.
En bror. Det kan bli spännande! Camilla ledde mig till mitt nya rum. Wow, säger jag bara.
Det var ungefär lika stort som hallen(om inte större) och det var en dubbelsäng. Ett alldeles eget WIC(walk in clothes) och ett badrum med dusch och toalett. Det var så stort.

Jag hälsade på min låssaspappa som hette Magnus. Sen gick jag upp på rummet och började packa upp.
"Hej! Vad kul att se dig. Jag är din nya bror" jag vände mig om och fick syn på världens sötaste kille. Han hade brunt hår och bruna ögon. Han var väldigt lik sin mamma.
"Jag heter Kristian" sa han och jag fram till mig.
"Öm, jag heter Anna" sa jag och kliade mig i nacken.

"Vilket fint namn" sa han och log lite flörtigt mot mig. "Jag är 15" sa han sen.
"14" sa jag och log.
Han gick ut ur rummet. Åå det här kanske inte blir så dumt iaf! Tänkte jag.

Nästa dag var Måndag.
Bep
Bep
Bep.
Jag stängde av mitt irriterande alarm och kollade mig själv i spegeln. Usch vilket monster. Jag hoppade ur kläderna och gick in i duschen. När jag var klar så satte jag håret i en handduk.
Jag ut från badrummet och in i mitt WIC. Det fick bli ett par vita jeans med en blommig tajt t-shirt.
Perfekt. Jag började sminka mig lite och satte sedan upp håret i en tofs.
"Godmorgon gumman" sa Camilla och tog en klunk av sitt kaffe.

"Godmorgon" svarade jag och gjorde iordning en macka.
Jag satte mig ner och började äta. Ner för trappan kom sen Kristian med ett morgon-ruffsigt hår. Jag ville bara gå fram och känna på det mörka håret och sedan krama honom. Jag viftade bort tanken och började äta igen.

Eftersom det var en dryg kilometer till från mitt gamla hus så var det 3 km till skolan. Jag valde att cykla idag. Jag satte på mig skorna och jackan innan jag gick bort till min cykel.

"Hej" ropade Klara från andra sidan korridoren i skolan. "Hej" skrek jag tillbaka.
Hon kom till mig och vi gick till vår första lektion.

"Så berätta...hur är din fosterfamilj?" Frågade hon på lektionen. Vi hade NO och det var så tråkigt.
"Bra! Dom värkar jätte rika! Du får följa med hem till dom så får du se" viskade jag tillbaka.
"Humhu. Kan ni sluta viska!" Sa våran lärare irriterat. Hon fortsatte lektionen.
"Har du fått någon snygg bror eller?" Frågade Klara och fnissade.
"Japp. Men snygg räcker inte. Han är snygg, söt, charmig, gullig, underbar, fantas.." Hann jag bara säga innan läraren avbröt mig.
"Kvarsittning för Klara och Anna idag. Grattis!" Fräste hon. Vi suckade. JIPPI....

Efter skolan så gick vi till kvarsittningssalen( ja. Den här skolan hade en sån sal). Jag satte mig vid en bänk och Klara vid en brevid. Jag pillade lite med håret och kollade på klockan. 1 timme kvar tills vi får gå. Läraren som vakta oss håll på att rätta något.

Då kom han in. Den där idioten. Isak...