Utlands crushen

Kapitel 10

Där stod vi och kysstes. Jag, Nova Olsson står och kysser Lukas Gonzalez under ett parasoll i spöregnet! Vi drog sakta ifrån och Luke la sin panna mot min. Vi stod och kollade varandra i ögonen.

Luke log och kollade mig djupt i ögonen.

"Jag trodde du sa att du aldrig skulle kyssa mig?" Sa Luke och log ett nöjt leende.

"Folk kan ändra sig" svarade jag bara och kysste honom igen.

Regnet började lätta. Jag kollade på Lukas och mötte hans mörkbruna ögon.

"Kom" sa Luke och tog min hand. Jag och Luke sitter nu på hotellrummet och ser på film. The Notebook. Regnet som vi trodde skulle sluta slutade i cirka en minut, men det som är bra med det här är att jag och Luke kan sitta inne och se på film. Luke som sitter på sängen med mig i sin famn under ett täcke. Jag skulle kunna sitta i hanns famn i en evighet, jag skulle inte ens lämna hans famn om det var värsta stormen ute, dels för att jag känner mig trygg i hans famn och om det hände skulle det kännas tryckt.

Jag såg i ögonvrån att Luke satt och kollade på mig, jag försökte att inte vet mig men tillslut gick det inte.

"Vad?" Frågade jag med ett lätt skratt.

"Nej inget, du är bara så fin" Svarade han.

Jag vände mitt huvud till Luke och mötte hans mörkbruna ögon som glänste.

"Luke, har jag berättat att jag är helt förälskad i bruna ögon? Om inte, så säger jag det nu" log jag och kände hur mina kinder hettade till lite.

"Och har jag sagt att j-" mer hann han inte säga innan det knackade på dörren.

"Vänta" sa jag och gick till dörren.

Jag öppnade den och såg mamma stå där.

"Hej mamma, mår du bättre"

Jag har inte sett mamma på hela eftermiddagen och speciellt inte när hon inte ligger i sängen och hostar.

"Nja, ganska" svarade hon med ett litet leende.

"Jag tyckte att du pratade med någon?" Fortsatte hon.

"Heh, ja" svarade jag medan mina kinder började bli helt röda som en tomat.

"Vem?" Frågade hon nyfiket.

Hur fan ska jag säga det här nu då?

"Ehm mamma, det här är Lukas" sa jag som svar på hennes fråga och flyttade mig lite från dörren för att "visa" Luke.

"Jaha, trevligt att träffas Lukas" sa hon vänligt samt log ett vänligt leende.

Luke log ett leende tillbaka och sa:

"Trevligt att träffa dig med fru Olsson"

"Du kan kalla mig Karolin" log hon.

Där stod vi ett tag i en lite pinsam tystnad.

Nån får gärna säga något nu!

"Aa men jag ska inte störa er något mer så jag ska nog gå nu" sa mamma och började gå.

Halleluja!

Jag stängde dörren och la mig sedan i sängen bredvid Luke.

Vi kollade på varandra innan vi brast ut i gapskratt.

"Förlåt" sa jag när jag hade lugnat ner mig lite.

"För vadå?" frågade Luke och drog en hårslinga bakom örat på mig.

"Mamma" sa jag som svar.

Ta det inte fel men min mamma kan vara riktigt störsam ibland. Jag älskar henne mest av allt och man kan inte få en bättre mamma men min mamma är inte den där mamman som är...ja hur ska jag säga...förståndig eller hur jag ska säga. T.ex när min mamma fick en iPhone laddade hon ner Facebook-appen. En dag när min mamma och pappa satt och pratade lite om Facebook osv frågade mamma hur man kunde lika en bild... Såklart började vi gapskratta. Men det är det jag älskar med min mamma, hon är inte en tekniknörd vilket är bra så man får lite skratt ibland!

"Haha, nu ser vi klart filmen" sa Luke och tryckte mig in till han ännu mer med sina armar runt mig.

Tiden gick, det börjar bli mörkt ute och regnet har börjat lätta.

Vi har spenderat dom senaste timmarna med att se på film medan det har regnat ute, vilket har varit väldigt mysigt.

Jag kände hur mina ögon lock blev tyngre och tyngre tillslut blev allt svart.