Kapitel 12

1.6K 76 7
                                    

Jag stirrar stumt på lappen med den skrämmande texten. G? Vad står det för? Och vadå stordåd? Planeras jag bli kidnappad?

Hastigt tittar jag ut genom fönstret, gardinerna fladdrar osynligt runt omkring det. Jag sväljer hårt. Alldeles för rädd för att kunna röra mig. Tänk om det är Alpha Gordon? Jag har inte hört så mycket om honom, men vad jag hört är att hans flock inprincip är helt kriminell.

Även att varenda rouge som dem stöter på får gå med så länge de svor hedern att kämpa för sin Alpha i vått eller torrt. Eller så blir de dödade. Ingen rouge är egentligen kapabel för att gå med i en flock, men jag har hört att de ger dem "belöningar". Med andra ord, slavar att göra vad de vill med. Som sagt, kriminella.

Men Alpha Gordon är helt okänd. Jag vet inte ens hur gammal han är eller hur länge han suttit på sin 'tron'. Det värsta av allt är att jag är otroligt svag så att jag till och med inte skulle kunna försvara mig ifall det skulle inträffa. Innebär det då att jag blir den svaga människa James tror om mig?

Jag morrar irriterat för mig själv samtidigt som jag snabbt stänger fönstret med farten innan jag faller ner till golvet med en duns. Nästan på direkten öppnas dörren till rummet. Jag förväntar mig att känna gnistor då personen drar upp mig ifrån golvet, men ingenting känns.
"Du måste verkligen vara försiktig, Luna." Hörs en mörk röst, som får mig att lyfta blicken. Direkt möts jag av en kille. Han är bekant och jag vet att jag sett honom innan.

Jag känner igen de där skrapa blicken och rödbruna håret.
"Beta Nate." Ler han och hjälper mig till sängen. Snabbt slår det mig. Betan bakom James i dörröppningen då han kom på mig då jag försökte rymma ut ur fönstret.

"Oh, trevligt att träffas." Ler jag och sträcker ut min hand mot honom för att hälsa. Han skakar min hand med ett vänligt leende.
"Hur mår du, Luna?" Jag rycker lätt på axlarna, inte själv vetande hur jag mår.

"Vet inte..både och antar jag." Han börjar plötsligt sniffa och jag höjer konstigt på ögonbrynen tills han ögon mörknar.
"Rouge." Säger han mörkt och vänder sig om för att se den välslipade pilen i dörren. Han morrar då han sedan ser lappen i min hand.
"Luna, hotad." Morrar han..eller jag vet inte. Kanske mer hans varg.

Min blick dras automatiskt till lappen mellan mina fingrar och sedan upp på Nate.
"Vet Alpha om det här?" Säger han och sträcker sig efter lappen. Jag sväljer hårt.

"Nej, han behöver inte få reda på det heller." Jag vill inte att den här flocken ska hamna i skada pågrund av mig, vad jag vet är inte alla här odågor. Dessutom behöver jag inte ha skydd från en allt för överbeskyddande Alpha mate då jag utan tvekan perfekt kan ta hand om mig själv.

"Luna, Alpha kommer inte gilla det här-" Jag avbryter honom genom att höja handen.
"Nate, jag vet att du är Beta och är väldigt trogen mot din Alpha. Men jag är din Luna och om jag säger att du inte ska berätta för James. Ska du inte berätta för någon." Min röst är låg med en allvarlig ton. Han nickar lydigt innan han med snabba steg lämnar rummet. Jag kollar igen ner på lappen som är ihop skrynklad i min ena hand.

Var beredd på stordåd då er Luna blir min.
/G

Vad menas med det? Vill han förklara krig mot Moonlight eller menar han något annat. 'er Luna blir min'. Jag himlar då de sista orden av meningen upprepas i mitt huvud.
Vad är det med alla dess manliga hanar? Min?! Din?! Jag är inte någons! Varför behandla mig som ett föremål då jag har mer hjärna än du?

BloodyWhere stories live. Discover now