Bloody

Kapitel 5

Jag kommer ihåg då vi skulle flytta hit till det..här stället.

Jag tittar förväntansfullt ut genom fönstret från baksätets högra fönster i bilen.
En stor glittrande sjö åker snabbt förbi och mina negativa tankar om huset försvinner.
Jag har alltid drömt om att bo vid vatten.

Plötsligt åker en liten tätort förbi med en massa gulliga små trähus i olika färger.
Mitt leende blir bredare och jag sätter mig tillrätta i sättet samtidigt som jag tittar glatt fram mot mina gudföräldrar i framsättet.

"Så vad tycker du så länge då?" Frågar Anders med blicken fokuserad på vägen.
Jag vänder ansiktet mot fönsterrutan igen, men möts inte med samma positiva syn som innan.

Skog, skog och skog. Är allt jag ser. Ingen sjö eller gullig by. 

Ingenting. Hur långt ifrån samhället skulle vi komma?

Mitt leende försvinner samtidigt som jag tittar hatfullt på den mörka granskogen intill vägen.
"Adora..? Har du somnat där bak?" Frågar plötsligt Anders och väcker mig från mina tankar att bränna ner den fula granskogen och sedan gräva en grop som jag sedan kan fylla med vatten så att jag iallafall kanske kan få en liten sjö. Även fast det bara skulle bli en vattenpöl.

"Eh..ja..det är.." Jag tittar ner på mina halvt smutsiga vita sneakers på den svarta plast mattan. "..det är okej." Hanna fnyser till.

"Okej? Är det allt? Ser du inte hur vackert det är här? De gröna skogarna ser så tysta och fridfull ut. Jag tror vi kommer att trivas här." Jag tittar surt på den lilla bit av hennes ryggtavla jag ser.

"Ja, läskigt tyst, äckligt fult och fridfullt my ass..Hanna, snälla varför skulle vi köpa ett hus mitt i tomma intet och varför skulle det där tomma intet ligga i en skog?" Jag hör hur hon tyst suckar.

"Adora! Många i din ålder skulle be och tacka för att ens bo i ett hus. Vad tror du de hemlösa i New York City skulle säga? Bortskämd är vad du är, unga dam." Jag lutar mitt huvud mot ena handflatan samtidigt som jag ser hur det börjar skymma där ute.

"Det är inte rättvist! Vem tror ni kommer vara mest här? JAG! Ni åker klockan 6.00 på morgonen varje vardag och kommer alltid hem 21.00 på kvällen. Sedan är ni utomlands med jobbet 24/7.." Mumlar jag tyst mot handflatan och följer den oändliga granskogen med blicken utanför fönsterrutan.

"Adora, vi vet både du och jag att det inte är riktigt sant." Dyker Anders in med varnande röst.

"Ja ja, jag ska försöka att inte prata sanning.." Skogen blir tätare och tätare tills vi kommer in på en smal grusstig.

"Welcome to hell." Viskar jag för mig själv, som olyckligtvis Hanna hör.

"Adora!"

☙☙☙

~Adoras Perspektiv~
Den höga musiken dunkar i mina öron redan innan jag ens hunnit gå in genom den stora ingången till klubben.

Jag ger James en sur blick då han slingrar sin arm runt min midja för att dra mig närmare honom.
"Släpp.mig." Muttrar jag allvarligt åt honom. Han suckar tungt innan han släpper mig. Jag går längre in i klubben utan att försöka bry mig om James brännande blick i min nacke.

Jag ställer mig intill en vägg bredvid baren. Min blick hamnar direkt på James. Personerna i klubben hälsar glatt på honom. Några tjejer med glittrande klänningar kommer direkt fram till honom.

Tjejen längst fram ler flörtigt mot honom med sitt fula ansikte. Direkt blir det frestande att vilja gå fram till dem och slå till henne. Men jag skakar snabbt bort tanken. Han får ha vilken äcklig tjej som helst. Jag bryr mig inte. Säkert hårbollar de med.