Bloody

Kapitel 13

James blick är mörk. Men allra mest sårad. Efter att han sagt att han inte litat på mig hade han råkat se lappen som jag försökt gömma i min ena, hopknutna hand.

Jag hade såklart försökt att hindra honom från att ta den av en mycket självklar anledning. Men misslyckats då han aggressivt tryckt upp mig mot väggen bakom. Vilket hade lett till att jag blivit så chockad, att jag låtit honom ta den. Vilket jag nu ångrar.

"Varför gömde du den här för mig?!" Jag himlar diskret med ögonen åt hans sätt att använda sin alpha röst mot mig. Jag ignorerar honom, alldeles för sur och besviken på att han aggressivt tryckt upp mig mot väggen.

Det kommer jag sent att glömma.

"Adora?!" Morrar han argt menande åt lappen. Där använde han den igen, ja.

"Du använder inte den rösten mot mig. Det fungerar inte på mig." Irritationen i min röst är tydlig vid den här laget.

Han muttrar något ohörbart för sig själv samtidigt som han igen kollar ner på den lilla texten på lappen i hans händer.

Jag höjer irriterat på ena ögonbrynet samtidigt som jag utmanande lägger armarna i kors framför mig.

"Upprepa. Jag hörde inte." Han fnyser samtidigt som han igen kollar ner på den lilla texten på lappen i hans hårt sammanknutna nävar av ilska.

"Du kanske vill bli hans Luna, sa jag." James ögon är mörkare än vad jag någonsin sett dem vara. Bara att titta in i dem fick en att vilja dra sig tillbaka och aldrig igen kolla in i dem igen.

"Jag vill inte bli hans-" Är jag snabb med att säga men avbryts av James ilskna röst.

"Varför visade du då inte den här lappen för mig?! Jag är din mate, Adora! Det är jag som har ansvaret för ditt beskydd! Vad gör jag ifall de plötsligt skulle attackera oss för att kidnappa dig utan att jag vet något om det!" Ryter han ilsket samtidigt som han med samma ilska skrynklar ihop den lilla lappen i sina händer.

"Exakt! Detta var anledningen till varför jag inte ville visa dig den! Jag behöver inte ditt beskydd! Du behandlar mig som ett barn, James-"

"Du är en människa! Såklart att mitt beskydd är som i störst nöd då!" Jag stirrar på honom.

"Är det vad det hela handlar om? Att jag är en människa? Att jag är hjälplös? Värdelös?-"

"Adora, du är inte värdelös-"

"Det är exakt det du säger, James! Jag är en hjälplös, värdelös människa! Ifall jag inte skulle varit din mate skulle du dödat mig eftersom att jag är så patetiskt värdelös!" Han morrar dovt åt vad jag sagt.

"Ta tillbaks det! Det är inte sant-"

"Det kanske inte var rätt att hålla lappen hemlig för dig, men du har den nu. Gör vad du vill med den för att skydda din patetiska mate." Med det putar jag mig förbi honom.

"Adora!" Hör jag honom argt ropa bakom mig, men jag fortsätter gå mot trappan som om jag inte hört honom.

Då jag precis tänk ta det första steget upp för trappan, känner jag hur någon tar tag om min hand och vänder mig mot personen.