"Babe, våkne" förvirrat öppnar jag mina ögon mötandes Marcus bruna ögon. Ett litet leende syns tydligt på hans läppar. "V-va?" Yrvaket tittar jag mig omkring inseendes att vi är ensamma i rummet.
"Vi skal spise!" Skrockar han. Direkt kommer kräkreflexerna tillbaka och jag kryper fort ihop till en liten boll. "Jag är inte hungrig!" Yttrar jag snabbt. Jag ljuger inte heller för honom, mat är något jag bara inte är sugen på.
"Jeg blir litt bekymret for deg!" Yttrar Marcus och sträcker ömt min kind. "Du behöver inte vara orolig, jag mår bra" Han nickar sakta och kysser mig ömt på läpparna. "Okei, jag tar med noe opp om du føler å spise noe" Med det sagt reser sig Marcus upp och försvinner ut ur rummet.
Vad är det som händer med mig?
Sjukt kort, men jag får gäster u och kmr troligen få det i fyra veckor framåt eftersom vi är i min sommarstuga och mamma och papap bjuder hit sina vänner! Så jag får se hur uppdateringen blir!
STAI LEGGENDO
Fy faen | M.G
Fanfiction[...]"Det var fel det vi gjorde den kvällen" Yttrar jag och backar bak ifrån honom. "Men jag skjønner ikke hvorfor?" Yttrar Marcus frågande. "Du är känd och det är inte jag-" Snabbt drar jag in ett djupt andetag och tittar ledsamt på honom. "Vi pass...