Kan man hitta hem, när man har förlorat allt man älskar?

5

(Så här föreställer jag mig Alicia)

Så läser jag ett till kort. Som är fått av någon.
" Hej, hoppas att du blir snart bättre storasyster.
              Kärlek: Emma.
Ps kommer när du är vaken kanske imorgon."
Är jag storasyster? Och vem är Emma? snurrade runt i mitt huvud. Aja det får jag veta nån annan dag.

Just då kliver Benjamin in.
- Du är redan vaken jag som tänkte ge dig frukost på sängen och väcka dig.
- Det blir nog någon annan dag för är nog kvar här i sjukhuset ganska länge. För har ju brutet benet och en arm och har fått skador.
-Hur mår du då?
-Bra vet lite om vad du har för relation till mig. Jag som trodde att vi bara var vänner men vi var något helt annat.

Mer hinner jag och Benjamin ej prata för in kommer en främling som är kanske tolv år och kvittar till mig
- Hur mår du Alicia?
- Bra gissar jag. Och du är?
- Emma din lilla syster. Hur så?
- Nä men jag har fått en minnesförlust minns bara min pappa.

Sen märker Emma att jag är med Benjamin så hon säger.

- Alicia ser att Benjamin är här. Så tror nog att ni får minnas tillbaka er tid för jag kan komma en annan dag.
- Mm. Det är nog bäst så.
Nu var jag och massor med personal inklusive mamma och pappa i mitt rum när jag var med Benjamin. Så Benjamin sa.
- Kan jag och Alicia få vara i fred?

Sen stack alla iväg skulle gissa att mamma tog sitt morgon kaffe och pappa med.
- Tack för att jag fick låna din dagbok. För den fyllde i mycket om min identitet.
Mer hinner jag ej prata förren jag känner ett par ömma läppar mot mina. Jag väljer att....

( rösta gärna på denna storyn, ni måste ej. men syns snart. Har redan färdig skrivit kapitel enda fram till 12 men publicerar minst två kapitel per dag.)
-Vilma