Kan man hitta hem, när man har förlorat allt man älskar?

22

Ännu en dag i varma sköna Kreta.
Jag får äntligen sova hur länge jag vill. Vaknar kl 10:30 så en timme mer sömn än igår.

Märker att frukosten stängde för en halv timme sen så jag tar min Marabou. Som jag köpte i Sverige och börjar äta på den. Ja jag vet värdens fånigaste frukost men endå ska få i mig något i dag så slipper jag gå hungrig.

Ännu en dag. Av att gå och shoppa.
Vid lunchtid så går jag och köper någon take away grekisk mat med Emma. Som har lyckats dölja att hon är en friterad räka. Jag och Emma ska spendera hela dagen i Chanias centrum. En sak jag har konstaterar här är att guld och silver är billigare här en i Sverige.

Jag ser en kille springa till mig. Skulle gissa en grekisk. Han ser lika jämn årig som mig. Så han börjar prata grekiska som jag inte förstår. Så jag säger
- do you speak English?
- yes, so are you a visitor here?
-yes I am. I am from Sweden. My name is Alicia. So what's your name?
-Teodor
- so do you live here?
- yes right there.

Och han pekar mot ett vit hus med nummer 57.
-you live quite close to the hotel I live in.
- I have to go my mum is calling me. Sorry here this I my phone number call me.
- bye.

Jaha då har jag ett mobil nummer. Lägger till det i mina kontakter och skickar iväg ett sms. Får svar jätte snabbt."hey"

Vi sms om hur vi har det och vad jag brukar göra vardagligen hemma i Sverige och vad han gör  vardagligen i Kreta.

Ojoj.. vad ska nu ske. När Alicia har fått ett nummer och dom börjar prata med varandra... det är bara jag som vet vad som ska hända.. nej kommer inte tyvärr dela med mig. Ni får vänta tills alla kort är lagda på spelbordet.( om ni förstår vad jag menar)

I varje fall förlåt för jag har ej uppdaterat men har mycket i skolan. Har varit sjuk så måste göra uppgifterna som gjorde när jag var borta. Och hör ni sorry för kort kapitel ska försöka göra nästa längre.
-Vilma