Jagad

Senare samma sommar...

Solen skiner som om det inte finns en morgondag, och det är helt vindstilla.

Så, det är den perfekta dagen att anordna en filmkväll hemma hos mamma, som det sista jag gör hos henne innan jag flyttar ut till ett kollektiv i skogen, vid namn Tori.

Det är iallafall vad mamma tror.

"Hejdå Hanna, ring om du skulle vilja något!" ropar mamma från hallen, jag hör henne tydligt från vardagsrummet.

"Uppfattat! Ses!"

Den egentliga anledningen att vi har filmkväll idag är att mamma ändå skulle bort, så vi har huset för oss själva.

Jag, Derek, Erik, Anton, Ylva och Mali.

Ja, Mali. Hon ska resa förbi med Maki flocken, men kommer stanna en natt hos mig innan hon reser vidare.

Gissa om jag är taggad.

Jag hör hur ytterdörren slår igen och jag fortsätter att plocka med kuddar och filtar framför TV:n, vilket är ganska svårt eftersom Shelby anser att uppe på högen med alla kuddar är den bekvämaste sovplatsen.

Mitt arrangerande av kuddar och täcken avbryts av en knackning på dörren. Små fjärillar flyger i magen och ett leende hittar sin väg till mina läppar innan jag rusar mot dörren. Shelby förjer hack i häl, men när hon ser vem det är som står där på yttertrappen, vänder hon och beger sig tillbaka till hennes kuddland.

På yttertrappen står som väntat Derek, med ett leende som måste matcha det jag har på mig.

"Hej." säger jag och håller dörren öppen för honom.

Derek stiger på och jag stänger dörren efter honom. När den är stängd ser jag hur han har världens löjligaste anstiktuttryck. Han smäller av ett väldigt bra "puppy-face".

"Vad?" frågar jag oskyldigt, även om jag egentligen vet vad han vill.

"Är det så man hälsar på sin pojkvän?" frågar han och låtsas se sårad ut samtidigt som han håller ut armarna.

Jag skrattar år honom och går in i hans öppna armar och kramar honom, innan han får en snabb puss på munnen.

"Nöjd?" frågar jag och drar mig tillbaka, bara för att bli indragen igen och kysst.

Efter en stund så är det Derek som drar tillbaka.

"Nu är jag det." flinar han, och fortsätter att ha en arm runt mina axlar, men släpper resten av mig.

Jag himlar lekfullt med ögonen och vi beger oss till köket för att påbörja den tacos som vi ska äta framför TV:n senare.

Klockan halv tio visar TV:n en romantisk komendi. Det tog en stund, eftersom det uppenbarligen tar upp till en timme att diskutera hur man bäst viker en taco.

Men, nu sitter jag och Derek äntligen på ena delen av soffan, Dereks arm runt mig, och Shelby uttsträkt över våra knän. I en av fotöljerna sitter Mali, med Erik sittandes på golvet under henne, och jag tror att hon omedvetet leker med hans hår. Inte för att Erik verkar ha något emot det.

I andra delen av soffan sitter Ylva, och bredvid henne Anton, som stup i kvarten slänger blickar på henne.

Jag och Derek är iallafall tydliga med att vi gillar varandra.

Fast egentligen kan jag inte säga något, eftersom det tog mer än ett halvår att erkänna att vi hade känslor för varandra, fast efter det är det som om våra känslor bara vuxit for varandra. Även ifall det inte varit problemfritt.

Jag har träffat Mali, vart i Sirdir, räddat Ylva, och nu ska jag alltså flytta till flockhuset.

Ja, jag tror att jag kommer klara mig.

Angående Mali, Erik, Anton och Ylva får de ta och visa vad det känner för varandra. Jag vill inte vara den enda tjejen i gruppen med pojkvän!

Fast, de får skylla sig själva.

De kommer också inse att det blir enklare om man erkänner sina känslor för varandra, istället för att springa bort från dem.

Det har jag gjort.

Tänk, att bara för något år sen, så var jag bara en Omega. En stark och självständig Omega.

Jag har helt klart gjort en uppdatering som Luna för Tori-flocken, med Derek vid min sida.

Som jag sagt, framtiden ser ljus ut, även om rummet jag sitter i just nu är väldigt mörk tack vare en massa svart och tjock tyg framför fönstren.

"Vad tänker du på?" frågar Derek genom flocklänken, eftersom han inte vill störa de andra som faktiskt ser på filmen.

"Inget speciellt." svarar jag, och sliter blicken från TV-skärmen.

"Inte ens på mig?"

Jag himlar med ögonen.

"Nu när du säger det, så tänker jag på hur jobbig du är och hur olycklig jag känner mig!" säger jag sarkastiskt, och Derek drar mig lite närmre sig.

Vid tidpunkten eftertexterna rullar på TV:n, sover alla.

Shelby på mig och jag på Derek.

Erik sover sittande i fotöljen med Mali uppkrupen i knät.

Ylva har huvudet i Antons knä.

Undra om filmen var bra...?

SLUT