Ex vs Ex

Kapitel 1

Kapitel 1

''Tess, snälla gå inte! Du har inte ens hört vad jag har att säga, historien från mitt perspektiv!'' Ropade Alec bakom mig. Han följde fortfarande efter mig ut på gatan i inget annat än mjukisbyxor och tofflor.

''Jag hittade dig i säng med min vän hur fan kan du ha en resonlig synpunkt på det hela?!'' ropade jag tillbaka och vände mig hastigt om. 

Frustrerat strök jag bort tårarna som börjat fylla mina ögon. Alec kom tillslut i kapp mig och flåsade tungt men jag visste att det bara var en akt för att han skulle kunna hitta på en dålig ursäkt till det hela.

''Jag är ledsen, hon kom på mig och jag var arg på dig. Jag är så ledsen!''

''Varför slösar jag min tid? Det är över!'' Fnös jag och vände på klacken. Jag hann inte långt innan han grabbade tag i min arm och snurrade mig runt så jag var vänd mot honom igen. Innan jag hann protestera slog han armarna om mig och tryckte mitt ansikte mot sitt bröst.

''Jag är så ledsen, förlåt, förlåt. Kan du snälla förlåta mig, Tess?'' Vädjade han viskade med munnen pressad emot min panna. Han luktade alkohol. En del av mig ville slå armarna om honom och glömma allt som hade hänt, men jag visste att det var försent. Jag kunde aldrig förlåta honom, aldrig!

''Nej... det är försent, Alec.'' Snyftade jag och grät tyst mot hans axel, han släppte mig inte förens jag slutat gråta vilket tog ett tag. 

Kylan som föll över mig när hans armar inte längre fanns omkring mig och troligtvis aldrig skulle finnas där igen lämnade mig kall och bedrövad. Att vårt förhållande, som vi slitit så mycket för, nu är över är svårt att begripa. 

''Jag älskar dig, Tessa.'' Sa han och vände sig sedan om och försvann i mörkret. Jag stod emot frestelsen att springa efter honom och åkte hem. Det var slut mellan oss, för gott.

Som tur gick vi inte till samma skola, vi bodde inte ens i närheten av varandra. För några månader sedan flyttade hans familj till en annan stad flera mil bort, vi var positiva att vi skulle fixa ett långdistansförhållande men uppenbarligen gjorde INTE han det.

******

Ett år senare

******

Jag väcks av det irriterade pipandet från min väckarklocka. Jag lyfter upp ansiktet från kudden och blänger ondskefullt på den, det får den såklart inte att sluta. Jag sträcker mig efter den men den är precis utom räckvidd. Med ett trött stön slänger jag av mig täcket, den kalla morgon luften från fönstret träffar mig hårt och jag kryper ihop till en boll för att behålla värmen. Efter ett varmt sommarlov var det tvunget att vara kallt första skoldagen.

''Jag befaller dig att sluta pipa!'' Muttrar jag med ansiktet tryckt mot kudden. Väckarklockan lyder mig såklart inte så jag sätter mig upp och slår av den i nederlag.

''Tessi?'' Hör jag pappa ropa från nedervåningen. Jag reser mig upp och rullar upp rullgardinen, ljuset bländar mig men får mig att vakna till en smula

''Ja?'' ropar jag tillbaka.

''Är du vaken?'' Jag suckar tungt åt min pappas dåliga humor.

''Nej, jag pratar i sömnen.'' Ropar jag tillbaka och hör pappa skrocka dovt. Min morgon rutin har inte förändras sedan barnsben. 

Nere i köket sitter min mamma, pappa och min 11 åriga syster Skylar. Skylar har satt upp håret i tre höga tofsar på huvudet, det ser ärligt talat för jävligt ut. Jag går upp bakom henne och drar snabbt ut alla tofsar och stoppar ner dem i fickan på mina pyjamas shorts.

''Tess!'' Utbrister hon. Jag går fram till kylen och plockar ut en pannkaka från dagen innan, mina föräldrar himlar med ögonen med säger inget.

''Jag vet att du är kär i Kevin och försöker impa på honom men den där frisyren såg bara för gräslig ut. Se det som en tjänst.'' Säger jag brutalt ärligt och stoppar min pannkaka i mikron.

''Mamma!'' Tjuter Skylar och vänder sig till mamma som ser tveksam ut.

''Det är nog bättre om jag flätar det gumman.'' Försäkrar mamma Skylar som ser ännu surare ut. 

Och med den dagliga plikten som stora syster sätter jag mig ner med familjen och äter frukost. Det är fridfullt, pappa läser tidningen och mamma rabblar som vanligt på om skvaller i kvarteret och vi alla nickar artigt som om vi lyssnade. 

''Jag hörde att det ska flytta in en ny familj i huset bredvid vårt, det blir kul med nya grannar.'' Säger mamma exalterat, vi alla nickar och proppar munnarna fulla för att slippa svara.

''Tess, jag hörde att de har en son i din ålder. Du kan väll följa med och välkomna dem, de flyttar in i eftermiddag, det är nog bra att ni känner varandra eftersom ni ska gå i samma skola.'' Föreslår pappa.

''Mhm.'' Säger jag bara och stoppar in tallriken i diskmaskinen, sedan springer jag upp för att göra mig i ordning till skolan. Att socialisera sig skulle jag inte påstå vara min starkaste attribut, jag kan leka artig men i slutändan chillar jag helst på mitt rum med vänner jag haft så länge jag kan minnas.

Uppe på mitt rum sätter jag på Iggy Azalea - Fancy på mobilen mumlar tyst med i låten samtidigt som jag väljer ut kläder. Till sist bestämmer jag mig för en mjuk, korall färgad, lös t-shirt matchade med ett par trasiga, urtvättade svarta jeans. Med ett par bruna, gladiator sandaler är mitt outfit klar. Jag sminkar mig lätt och packar min ryggsäck.

''Filmstar, yeah I'm deluxe. Classic, exspensive, you don't get to tough OW!'' Sjunger jag med tandborsten i munnen. Jag tar en sista titt på mig själv i spegeln, nöjd över mitt utseende. Jag älskar mitt långa, bruna hår och mina matchande bruna ögon, de ramar in mitt ansikte perfekt. Jag ler prövande mot mig själv men ser bara töntig ut, jag rycker på axlarna och säger hejdå till mina föräldrar för att hinna med bussen.

Tack för läsningen! 

Kolla mina andra verk: Amnesia och Inte Min Typ