Kapitel 11
Jag ställer ner tre koppar kaffe på matbordet till Alice, Madde och mig själv. De sitter mitt emot mig och ser osäkra ut. De har duschat och fått låna mina kläder, nu ville jag ha lite svar.
''Så, va detta ett drunken move, eller?'' Börjar jag och smuttar på kaffet.
''Alltså inte så länge, några veckor. På en av Jonnas fester.'' I en sekund blir jag sur att de gått till Jonnas fest men det är inte det viktiga för tillfället.
''Vilka vet?''
''Ingen, visst vi började hånglade inför alla men ingen verkade bry sig. Två fulla tonåriga tjejer som hånglar, inget nytt.'' Svarar Alice och rodnar.
''Så, ska ni börja dejta nu eller?'' Madde och Alice tittar osäkert på varandra.
''Det är läskigt, vi vågar inte riktigt.''
''Kom igen, det är inte 1950 för guds skull. Nu för tiden är alla okej med det.'' Detta verkar inte lugna varken Madde eller Alice.
''Jo, vi vet, det är bara att folk skulle se oss annorlunda. Om inte jag och Alice skulle funka så skulle kanske du och de andra tro att vi är kära i dem eller något.'' Jag förstår hur de känner men det är fortfarande total nonsens.
''Va inte dumma, jag älskar er och ingen kommer se på er annorlunda.'' Försäkrar jag dem.
''Det kan du inte lova.'' Säger de i mun på varandra.
''Nej men om någon säger något eliminerar jag dem.'' Jag ler oskuldsfullt mot dem och de reser sig, gårr runt bordet och alla kramas. Yay! ''Bara börja med att berätta för era föräldrar.''
När Madde och Alice gått hem slänger jag mig i soffan och sätter på Geordieshore och har ett drinking game med godis. Varje gång någon kallar någon 'bitch' bakom någons rygg fick jag ta en godisbit, jag fick ta många godisar.
''Hur var festen igår?'' Min pappa kommer ner för trappan klädd i träningskläder precis när jag är på väg att somna. Jag tog bort bandaget men har fortfarande några fula sår jag borde ha satt plåster över dem eller i alla fall tagit på sockor. Jag drar en filt över mig och drar in mina fötter.
''Jag kommer inte ihåg så mycket.'' Muttrar jag bara, det är koden för 'Jag är bakfull och inte på särskilt bra humör just nu'.
''Du borde gå och hjälpa Alec städa upp på tomten, jag gissar att det är en stor röra.'' Jag sätter mig hastigt upp och stirrar på pappa som om han just bett mig att döda någon.
''The jedis hjälpte inte Darth Vader bygga upp dödsstjärnan!'' Ett starkt argument enligt mig.
''Ann skulle verkligen uppskatta det. Jag ska ut och jogga nu, gå och hjälp till när du återhämtat dig.'' Säger pappa och knyter sina jogging skor.
''Okej, jag går. Kan jag få en kondom också?'' Pappa snurrar runt och stirrar allvarligt på mig.
''Du stannar hemma, förstått?'' Jag gömmer mig under täcket i spelad sorg.
''Åh, vilken bedrövelse! Jag ska springa upp till mitt rum och gråta mig till sömns!'' Utbrister jag och hoppar upp för trappan, det gör jävligt ont men jag låtsas inte om det. Istället måste jag springa upp för trappan så han inte ska se några sår på min fot.
Uppe på mitt rum i säkerhet går jag fram till fönstret för att nyfiket, vardagligt spana på mina grannar. Alla bilar är nu borta och en grupp ungdomar går till fots till närmaste busstopp för att ta bussen hem. Skönt att jag själv bor på andra sidan gatan.
Jag lägger märke till en person på gräsmattan, han lägger sig ner med en soppåse bredvid sig han samlat allt skräp i. Varför anlitar Alec inte bara en städservice, de är stenrika.
Jag sneglar ner på min fot som igårkväll varit täckt i blod och som Alec lindat om, det måste ha varit riktigt jävla äckligt att dra glas skärvor ur en blodig fot.
Gör det! Gå ut och hjälp honom.
Men jag vill inte inte!
Tess...
''Okej, visst.'' Jag drar på mig sockor, skor och jacka, sedan tar jag ett äpple och lämnar huset. Alec ser mig inte närma mig, jag klampar lite hårdare och hoppas på att han ska lägga märke till mig. Jag kommer ännu närmare, han har fortfarande ögonen stängda och det ser ut som han sover.''Jaha, vad nu?'' Frågar jag mig själv. Han vaknar fortfarande inte och jag känner mig konstig som bara står här bredvid den sovande Alec på hans gräsmatta. Jag trycker till honom lite med foten för att kolla om han fortfarande lever, han mumlar något men han verkar fortfarande vara medvetslös.
''Tess, håll käft.'' Mumlar han och sträcker på sig. Här kommer jag och ska hjälpa honom städa och han beter sig såhär.
''Upp med dig, vi ska städa.'' Beordrar jag och tar ett steg närmare, han öppnar ena ögat och ser förvirrat på mig ett ögonblick.
''Eller så kommer du ner hit och så sover vi tills städerskorna kommer.'' Ja gräsmattan ser mjuk ut... Nej vad tänker jag! Om han redan har städerskor påväg så behöver inte jag vara här, grymt.
''Skulle inte tro-'' Jag avbryts när Alec grabbar tag om min arm och drar ner mig på gräset. I vanliga fall skulle jag slå ner honom direkt men jag är trött och slö, nu är min högsta prioritet att resa mig och komma bort från honom.
''Släpp mig, din kossa!'' Fräser jag.
''Shhh, bara sov, Tessa. Bara sov.'' Han grepp runt mig lossnar och jag rullar ifrån honom, dock gräsmattan är så bekväm att jag inte kommer långt.
Äh, fuck it! Mina ögonlock flimrar till innan jag somnar cirka en meter ifrån Alec som till synes också har somnat. Pappa kommer inte gilla detta när han kommer tillbaka från sin joggingtur, jag borde inte sagt det där skämtet om kondomen.

BẠN ĐANG ĐỌC
Ex vs Ex
Teen FictionTess förväntar sig ännu ett tråkigt år när skolan början, hon har många vänner och har kommit över sitt ex Alec som var otrogen mot henne ett år tidigare. Dock allting förändras när just Alec flyttar in på andra sidan gatan och tar hela skolan med s...