Ex vs Ex

Kapitel 21

Kapitel 21

Hans läppar tar hungrigt över mina, ingen tveksamhet, ingen försiktighet. Han stryker sin tunga över min underläpp som ett försök att få mig att öppna munnen och låta hans tunga slinka in, jag står emot. Jag är satt i trans men vill inte fördjupa kyssen ännu mer. Jo det vill jag, men låter bli.

Alec drar sig tillbaka så våra läppar bara endast snuddar varandra, han retar mig. Det är allt för frestande och jag trycker mina läppar mot hans igen, han ler nöjt i kyssen och jag kommer nästan på mig själv med att le tillbaka.

Jag kysser mitt ex, mitt ex! Han har bara varit här i nästan två veckor och han har mig redan förlorad. Förlora. Jag kommer ihåg att inget har förändras mellan oss, detta är ett spel. Jag måste avsluta nu, gå ut ur bilen och verka helt oberörd. Men jag vill inte sluta!

- Tessa Hope! Jag bryr mig inte hur galna dina tonårs hormoner är, du slutar upp med det samma! Förstår du inte hur svag du ser ut just nu? Säger mitt frustrerade undermedvetna.

''Alec...'' Mumlar jag andfått och drar mig tillbaka. 

''Håll käften, Tess.'' Viskar Alec och drar handen igenom mitt hår innan han trycker ihop våra läppar igen. Jag drar mig barskt ifrån och stirrar stött på honom. 

''Ursäkta?''

''Tess, om du inte ska öppna munnen så får du också låta bli att prata.'' Flinar han och lutar sig mot mig igen, ain't happening bro. Jag klappar honom på kinden lite väl hårt innan jag lämnar bilen och Alec. Jag ger mig själv en klapp på axeln för att vara den första som gick sin väg, dock det kompenserar inte för att jag just kysste ALEC FLYNN! IGEN!

När insikten över vilket misstag jag just gjorde träffar mig försöker desperat att inte bryta ihop. Jag är så arg på mig själv! Vart gick din värdighet och ditt sunda förnuft, kvinna?

''Hej, Tessa!'' Hälsar Alice glatt och möter mig framför skolan. 

''Hej, Al! Kan du göra mig en tjänst?'' Frågar jag och ler stelt. ''Slå mig mig hårt i ansiktet.'' Alice skrattar tveksamt som om det vore ett skämt.

''Varför?'' 

''För jag gjorde just något idiotiskt och jag behöver någon som kan slå vett i mig.'' Förklarar jag lugnt som om det vore självklart. ''Ifrågasätt inte.'' Alice tvekar först men ger mig en snabb och lätt örfil.

''Varfö-'' Börjar hon men jag tystar hennes igenom att lägga pekfingret över hennes läppar.

''Shush! Slå mig igen, hårdare.'' Hon slår en aning hårdare men inte tillräckligt.

''Tess, jag börjar ifrågasätta din mentala hälsa.'' Jag viftar bara bort det, kanske beter jag mig lite galet men det är inte mitt fel. Det är Alec som gör mig galen... på ett dåligt sätt.

''Tessa, du ser så trött ut idag.'' Påpekar Jonna på bussen in till stan efter skolan, varför var hon tvungen att åka in samtidigt som jag. Jag är inte mycket för att plugga och har i vanliga fall väldigt svårt att koncentrera mig men av någon anledning så finns det ett cafe som ger mig denna studie energi. Jag åker in dit någon gång i månaden före ett stort prov.

Trots att nästan hela bussen är tom sitter Jonna ändå i sätet mittemot mig. Hon lägger huvudet på sned och granskar mig noggrant.

''Har inget smink på mig idag. Jag är inte tillräckligt osäker på mig själv för att känna mig tvingad till att sminka mig varje dag.'' Snäser jag och ger henne en menande blick. Jonna kör på den naturliga looken men kommer man tillräckligt nära ser man de många lager som ger en intrycket av att hon har perfekt hy.

''Om du vill vinna tillbaka Alec får du dock lägga lite mer tid på dig själv. Eller lite och lite, ganska mycket tid om jag får säga det själv.'' Rättar hon sig och ler mot mig.

''Jag vill inte ha Alec, och om jag ville det hade jag inte behövt lägga i ändå.'' Medger jag kaxigt, jag ogillar att prata om Alec med Jonna men jag känner att jag har ett övertag i ämnet.

''Du är så bedårande, Tessa! Du tror verkligen att du fortfarande har en chans med Alec, reality check, du är gamla nyheter.'' Jag himlar med ögonen men svarar inte vilket enligt Jonna betyder att hon har förklarats som segrare. 

Bussen börjar sakta in, det är en station kvar innan jag ska av men jag orkar inte sitta fast här med Jonna så jag går av. Jag säger inget utan låter henne få det sista ordet. 

Jag blänger ilsket på henne igenom fönstret innan bussen åker iväg och strax därefter kommer ett oväntat spöregn, yey! Jag har iallafall inget smink att förstöra.

I caféet känner jag igen min vän Levi som jobbar där, han är skit schysst och nästan två år äldre än mig. Vi var väldigt bra kompisar förr men nu är vi mer som bekanta. Efter att jag och Alec gjort slut var jag så desperat efter kärlek att jag använde Levi som min rebound, det funkade såklart inte eftersom jag började gråta varje gång det blev intimt mellan oss... men vi är fortfarande vänner.  

''Hej, Tess! Valde du att bada i kläderna innan du kom hit eller?'' Skrattar han när han får syn på mig, jag besvarar honom med en irriterad grimas.

''Ha-ha!'' skrattar jag ironiskt. ''En kaffe och en filt tack.'' Muttrar jag. Levi skrattar igen och räcker mig en filt som dem av någon anledning har i ett skåp bredvid kassan.

''Hur lyckades du bli blöt, bussen stannar precis utanför.'' Undrar Levi nyfiket och lutar sig framåt på bänken emellan oss.

''Jag undviker någon.'' Först Alec och nu Jonna, jag måste verkligen börja ta tag i mina problem. Jag kollar runt i caféet, det är ganska tomt. På dörren ser jag en skylt, 'Personal sökes' står det i slarvig handstil jag gissar är Levis. 

''Söker ni personal?'' Detta kanske är en ursäkt för mig att sluta måla i Alecs hus.

''Jupp, intresserad? Du kan få chefens mailadress och ett gott ord från mig.'' Blinkar han och skriver ner mailen på en post-it-note. Jag tar lappen, kaffet, filten och tackar Levi innan jag sätter mig vid det vanliga bordet.