Ex vs Ex

Kapitel 35

Kapitel 35

Jag parar min korta, röda klänning ett par svarta, högklackade pumps med små vita prickar på.

"It's getting hot in here, so hot, so take of all your clothes." Sjunger jag samtidigt som jag målar mina läppar med rött läppstift, en kombination av de båda aktiviteterna slutar med läppstift över hela mitt ansikte. Det tar mig 3 försök att få läpparna perfekta, den röda färgen passar åtminstone mina bruna lockar perfekt.

Det är bara en fånig dans, varför fixar jag mig så mycket? 

För att Alec kommer vara där och du vill imponera på honom. 

 - Bullshit, jag har ett vad att vinna så jag ger inte ett skit om Alec. Jag har lyckats hålla mig borta från honom i tre dagar nu, knappt pratat med honom. Det är hemskt men jag tänker inte förlora, om fyra dagar tänker jag riva av hans kläder men för tillfället måste jag hålla mig på avstånd.

Min mobil vibrerar, troligen ännu ett sms från någon kompis som försäkrar sig om att inte bära samma klänning. 

Från: Gabriella: Plockar upp dig om 15 min, när du ser mig parkera utanför ditt hus har du exakt 1 min på att sätta dig i bilen. Om du tar längre tid åker jag utan dig, förstått?

Jag: Du vet att jag alltid är punktlig, ses om 15. 

Gabriel och jag är verkligen som syskon, vi båda är punktliga och tolererar inte sena ankomster. Alec däremot är aldrig i tid, jag kan inte räkna hur många dejter jag har fått vänta på honom att dyka upp. Ännu en anledning varför jag och Alec inte kommer funka, det finns faktiskt inte ens en anledning att vi skulle funka.

''Kemin mellan er är ju omöjlig att ignorera.'' Vad Madde sa under lunchen den dag vi gjorde vadet, spelas upp i mitt huvud.  

Jag är fullt medveten om denna "kemi", jag är beroende av den 'high' Alec ger mig. Det är allt han är, droger. Man kan inte bara sluta, även om man varit clean i ett år. Jag behöver ett 12 stegs program för att lyckas hålla mig borta från Alec.

Jag biter tankfullt på mina nymålade naglar när jag hör någon tuta utanför, Gabriel. Jag sneglar på min mobil, han är lite sen. Jag går fram till fönstret, jag känner genast igen bilen, snälla inte nu.

Jag: Alec, jag ser din bil där ute. STICK! Gabriel kommer och hämtar mig snart, åk plocka upp din dejt istället.

Från: Alec...ew: Kul att du säger det för Gabriel sitter faktiskt i bilen här med mig, han kunde inte låna sina föräldrars. Det blev inget med Andrea. Skynda på fröken punktlig! Jag kan inte hjälpa att le när jag ser att han dumpat Andrea.

Jag: Du försöker bara lura mig. Envisas jag endå.

Från: Alec...ew: För fan kvinna!

Han ringer mig, antagligen för att bevisa att Gabriel faktiskt sitter i bilen. Jag svarar samtidigt som jag klär på mig en svart skinnjacka över den röda klänningen. Det är inte ritkigt en höst outfit, det är mer något man har på sig en sommar kväll. Det är nästan oktober men jag vägrar att inse att sommaren nu är över.

''Jag kommer.'' Stönar jag irriterat i luren innan han hinner säga något. ''Hejdå, pappa!'' Ropar jag innan jag slänger igen dörren efter mig.

När jag stiger in i bilen ser jag Alec i förarsätet och Gabriel bredvid mig där bak, men... jag ser en person i framsätet, en tjej för att vara mer exakt. Hon vänder sig om och ler lömskt åt mig, Ella. Såklart!

''Hej, Ella.'' Ler jag stelt.

''Hej, Dessa!'' Jag slår vad om att hon säger mitt namn fel med mening, Dessa är väll för fan inte ett riktigt namn!

''Tessa.'' Rättar jag henne surt. Jag sneglar på Alec i förarsätet, varför gick han inte bara med Andrea? Henne kommer jag iallafall överens med. Han kollar på mig i backspegeln, ett lurigt flin leker på hans läppar, han vet precis vad han gör. 

''Du ser fin ut.'' Komplimerar Gabriel mig, jag ser i backspegeln hur Alec stirrar på oss.

''Tack, du är väldigt stilig du själv.'' Jag sliter blicken från Alec och koncentrerar mig på Gabriel, min dejt. ''Tur att Alec kunde plocka upp dig så snabbt, när du smsade mig så verkade allt gå bra.'' Säger jag skeptiskt.

''Jo, strax efter det sa mina föräldrar att de varken litar på mig eller dig att hålla oss nyktra.'' Säger Gabriel och kliar sig i nacken tveksamt. Av någon anledning misstänker jag att Alec övertalat honom eller något, jag nickar bara och väljer att tro på vad han säger.

Efter en obarmhärtigt lång biltur kommer vi fram till skolan. Ella kände att hon behövde berätta för oss om vart hon köpte varje del av sin outfit, varje jävla smycke och dess historia. Vad ser Alec egentligen i den här bruden?

''Vi är här!'' Utbrister Gabriel lättat och flyr ut ur bilen tätt följ av Ella, hon hoppar omkring exalterat och går före till skolan. Ensamma lämnas jag och Alec i bilen.

''Vad hände med Andrea?'' Kan jag inte låta bli att fråga.

''Inte intresserad.'' Muttrar han.

''Så du är alltså mer intresserad av Ella?'' Mina fråga kommer ut för snabbt och bittert.

''Hurså? Avundsjuk än?'' Flinar Alec.

''Kunde inte bry mig mindre.'' Fräser jag och följer efter Gabriel till skolan, jag tar glatt hans arm i min och låter honom eskortera mig till salen där dansen hålls. Jag känner Alecs blick brinna i ryggen, han hatar mig verkligen just nu. Well, allt är tillåtet i krig och kärlek, för oss är den en ohälsosam mix mellan de båda.

*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*

Laddar upp detta kapitlet lite tidigare än jag brukar bara för att berättelsen nu nått 4k röster. Tack och varsågoda!

/Pia