Alva's perspektiv
Jag hade pratat med Sanna nu, hon förklarade att Daff var The Fooo's manager och att han var "känd" typ.
Men vi skulle iallafall gå på stan idag. Vi skulle ses utanför donken klockan elva. Just nu var den lite efter tio.
Jag satte på mig skor och en tunn jacka. Det var bara 16 grader ute. Jag tog bussen till stan och eftersom det nästan inte var någon på bussen så kunde jag välja vart jag ska sitta. För att få lite sällskap så satte jag mig bakom busschauffören.
"Vart ska du?" Sa han surt.
"Stan" svarade jag surt tillbaka.
Vad är det med busschafförer egentligen? Alltid så sura. Jag kände mig trött och tillslut somnade jag.
"Hallå ska du av eller? Det här är slutstationen" sa busschaffören surt. Oj. Jag hade somnat och nu visste jag inte vart jag var.
"Eh ja" sa jag tyst och gäspade. Jag gick av bussen och kollade mig omkring. Vart var jag?
"Alva?" Hörde jag en bekant röst bakom mig.
"Ogge?"
"Vad gör du här?" Frågade han och kramade mig.
"Jag råkade somna på bussen och så hamnade jag här.. Vet du vart jag är?"
"Ja du är hemma oss mig"
Oj, vad jag hemma hos Ogge? Jag hade varit här en gång förut men jag kände inte igen mig.
"Jaha"
~
Dagen fortsatte och jag var fortfarande hemma hos Ogge. Mycket bättre än att gå på stan med Sanna. Fast hon kanske undrar var jag är? Klockan är ju nio på kvällen och vi skulle ses på stan för tio timmar sen... Ojdå.
"Kom vi ska kolla på stjärnorna!" Sa jag och drog med Ogge ut i hallen.
Vi gick långt bort. In i skogen ändå tills vi kom till en stor äng. Vi la oss på gräset, det var så mysigt.
Ogge's perspektiv
Vi låg på gräset och kollade på sjärnorna. Jag vet inte hur länge var har varit här nu, men säkert en timme. Det var så vackert.
"Alva.."
"Mm"
Vi var väldigt nära varandra nu.
"Jag älskar dig Ogge" sa hon försiktigt och reste dig upp. Jag blev så förvånad. Helt plötsligt så sprang hon där ifrån.
Va? Sa hon just att hon älskade mig och sen sprang hon där ifrån? Vad ska jag göra? Jag älskar henne också men bara som en vän. Eller?
Alva's perspektiv
Jag sprang så fort jag kunde. Långt ifrån Ogge. Långt ifrån Sanna. Varför sa jag så? Han tror säkert att jag är konstig nu? Fast det är jag ju redan.
Men det var ju sant. Jag älskade Oscar Molander.
*Pling*
Jag tog försiktigt upp mobilen ur fickan.
Det var från Ogge.
"Var är du?" Stod det.
Skulle jag svara?
"På Mars" svarade jag. Ifall han skulle tro på det så skulle han åka dit och då slipper jag se han på ett tag.
____________
Smart Alva, smart :) hahahaha
