"Så vart ska vi gå nu då?" Suckade Ogge. Jag hade tvingat honom att gå på stan fast han skulle till studion.
Nu hade varit inne i ungefär tjugotvå affärer om jag räknat rätt.
"Jag hungrig, vi går till donken" sa jag och vände mig om och gick mot donken.
Jag hörde bara att Ogge suckade åt mig med jag låtsades inte om det.
Det var väldigt lång kö till att beställa mat så vi trängde oss fram så att vi hamna först. En tant ropa på oss men inget mer.
"Så vad vill du ha?" Sa jag och kollade på Ogge.
"Ehm vad som helst förutom en cheeseburgare"
"Okej då får du en cheeseburgare" sa jag glatt.
"En cheeseburgare och en du vet vanlig burgare" sa jag till tjejen i kassan.
"Nej jag ville inte ha cheeseburgare" klagade Ogge bredvid mig.
"Försent" sa jag och kramade honom, varför vet jag inte.
Vi fick vår mat och satte oss långt in. Längst in i hörnet. Mamma hade sagt att det var minst risk att bli mördad där.
Jag hade tvingat Ogge att betala maten också. Man blir liksom beroende, som av chips, om har börjat tvinga någon så kan man inte sluta.
~
Ogge var påväg till något ställe, var vet jag inte. Han sa att det var hans tur att bestämma så varför inte?
Han stannade och jag höll nästan på att ramla. Då såg jag. Här hade vi varit den kvällen jag hade sagt att jag älskade honom.
Vi la oss på marken och det blev genast knäpptyst.
"Ogge, jag vet inte vad jag ska göra" sa jag osäkert.
"Med vadå?" Svarade han.
Jag slet inte blicken från stjärnorna. Det var en ful tjock stjärna där uppe, den påminde om Ogge. Alltså var det min favorit stjärna.
"Jag gillar Felix"
"Va?" Svarade Ogge.
Jag mumlade ett ja till svar och det blev knäpptyst igen. Jag vet att Ogge blev orolig nu men jag bryr mig inte.
"Med än mig?" Frågade han tillslut. Såklart att jag inte gillade Felix mer än Ogge. Jag ville bara hämnas lite på Ogge för att han inte hade köpt de där äkta guld skorna som vi såg på h&m idag. Det var dock väldigt dyra, tjugotvåtusenfemhundranittiotju, hade de kostat. Men Ogge skyllde på att han inte hade råd.
"Ja jag gillar Felix mer än dig" sa jag och log. Stolt.
"Vad har Felix som inte jag har?" Frågade han med en ledsen röst.
"En keps" sa jag snabbt. Jag kom inte på något annat.
Helt ärligt så hade jag absolut inga känslor för Felix. Men för Ogge vet jag inte riktigt. Jag gillade honom, men han hade blivit så tråkig på den senaste tiden. Så jag vet inte om jag känner samma sak som för några veckor sen.
Vi hade varit tillsammans i tre veckor nu. Men det var inte så länge egentligen. Jag känner inte samma sak längre. Vi har inte känvarandra så länge, men. Vad det än är så kan det inte fortsätta så här.
"Jag känner inte dig, Ogge"
