Kapitel 80

21 1 0
                                    

Alva's perspektiv

Jag satte mig i Kerstins säng och gjorde sönder hennes kudde med en sax medans jag väntade på henne.

"Jag är hemma mamma!!" Hör jag plötsligt Kerstin ropa. Jag antog att hon hade kommit hem så jag skrek högt så att hon skulle höra.

"Kerstin! Jag är uppe på ditt rum!!" jag fick inget svar men hörde klampande fotsteg i trappan, jag hoppas Kerstin blir glad över det jag gjorde med hennes rum.

Hon öppnar dörren och ser den sönder klippta kudden i mitt knä.

"Neeej, min älskade kudde!" skriker hon och lägger sig ner på golvet och gråter. Jag tycker inte synd om henne.

"Ser du vad fint jag har gjort på väggarna?" Frågar jag glatt. Hon tittar upp och kollar sig omkring.

Hon säger ingenting utan fortsätter bara gråta över sin kudde.

Tråkig vän man har, tänkte jag och gick hem igen.

Ogge's perspektiv

Jag var i studion och satt och pratade med Omar, Felix och Oscar.

Plötsligt mitt inne i en diskussion om att Omar hade ätit Felix Kinder Maxi eller inte så fick jag ett sms av Alva.

Jag låste upp mobilen och det första jag såg var min gurk bakgrund som Alva hade fixat, enligt henne var det swag men jag tror inte hon riktigt att har fattat grejen med swag än.

"Kan jag komma till dig? Kerstin slängde ut mig den tokstollen"

stod det i smset och jag kunde inte låta bli att skratta, varför förvånade det mig inte?

Alva's perspektiv

"Visst, jag är i studion, du kan vägen va?" Stod det.

Jag valde att inte svara, det är klart att jag kan vägen.

Jag gick och sätte på mitt galonställ och rosa gummistövlar, det var soligt ute men jag tänkte om det skulle komma en skur så skulle det vara bra.

Jag hade snott Kerstin's supermoppe nycklar så jag tog moppen och körde iväg.

Jag stannade vid en en korsning då jag hade glömt vilken väg det var jag skulle ta. Det satt skyltar så jag antog att man skulle läsa på dom, det var så Sanna hade sagt när jag inte hittade hem från henne en gång.

På skylten som visade vänster stod det "Alvas gata" på.

Och på skylten som visade att man skulle åka rakt fram stod det "Mörk läskig gata" på

Och den åt höger "The Fooo's studio" så jag åkte rakt fram.

Efter 20 minuter åkning genom den läskiga vägen gav jag upp. Den tog aldrig slut.

Jag fiskade upp mobilen ur fickan men fick ej napp.

Jag valde att byta till ett bättre bete och genast fick jag upp mobilen.

Jag tryckte på Anonym i kontaktlistan alltså Ogges nummer, han heter så eftersom att jag inte känner honom.

"Aa hallå" svarade Ogge.

~

Efter en stunds tjafs mitt på motorvägen med att ha pratat i telefon med Ogge så bestämde han sig för att hämta mig.

Han hade sagt att jag bara skulle följa vägen en bit till men jag vägrade att lyssna.

~

Jag satt på det fruktansvärt hårda golvet i studion och försökte kolla när grabbarna dansade. Men det gick inte eftersom dem var förskräckligt dåliga.

Därför kollade jag igenom Instagram och Twitter. På Instagram hade sanna lagt upp ett foto.

Det var en bild när hon drack caffe på Lindex. Eller espressohouse. Jag kunde inte läsa vad hon hade skrivit under bilden. Jag tror jag har fått dålig syn.

Jag reste mig upp och gick ut ur studion, jag skulle köpa glasögon. Jag gick till någon ögonaffär och frågade mannen i kassan.

"Finns det några glasögon här?"

Han kollade bara konstigt på mig och pekade på väggarna som vad fulla av olika glasögon. Utan att säga något gick jag fram och provade några.

Jag hittade några röda som var hjärtformade. Dom var faktiskt finare än Kerstins. Hon hade gula sånna.

Utan att tänka efter så köpte jag dom och gick hem. Jag satte på mig som och allt blev ganska suddigt.

Men man vänjer väl sig.

__________

Början är skriven av Alva, mitten av Sanna & slutet av mig :) hehe

Känner Inte DigWhere stories live. Discover now