Alvas' perspektiv
"Godmorgon" hörde jag en välkänd röst säga, jag öppnade försiktigt ögonen, Ogge?
Det tog några sekunder innan jag förstod att jag var hemma oss Ogge. Vi gick hem till honom och kollade på film, fast att jag somnade minns jag inte.
"Godmorgon" sa jag tyst fast det hördes knappt.
"Vill du ha frukost?" Fortsatte Ogge som satt på andra sidan sägen.
"Gärna" svarade jag och vi gick ner till köket
Han plockade fram olika bröd och pålägg.
"Sådär varsågod" sa han och satte sig ner på en av stolorna vid bordet.
Men jag stod kvar. Något var fel. Jag kunde inte äta det här till frukost?
"Har du inte gurkor?" Frågade jag snabbt. Jag kunde inte äta frukost utan gurkor. Det är olagligt i mitt liv.
"Eh nej du åt ju upp dem igår när vi såg på film, kommer du inte ihåg?"
Juste, jag åt upp dom igår. Nej, nej, nej. Vad ska jag göra nu?
"Okej men då kan jag inte äta frukost, tyvärr" tänk om Ogge blir ledsen, det tog typ tjugo minuter för honom att plocka fram det. Jag hjälpte inte till heller, men som jag sa förut. Man ska inte hålla på att städa och fixa i livet. Man ska ha kul.
~
Nu satt vi mätta på Ogges rum efter frukosten. Han hade lärt mig att äta leverpastej blandat med kaviar. Konstigt nog var det nästan godare än gurka.
Från och med idag älskade jag det. Över hela mitt hjärta.
Jag skulle följa med Ogge till någon studio idag, han sa att han och hans band skulle repa till någon konsert.
Just nu satt jag bakom Ogge på en moppe och höll armarna om hans midja. Bättre än så kan det inte bli. Alla hans fans säger att dem inte gillar Ogge för att han är med i The Fooo utan att dem gillar Ogge för att han är Ogge. Men jag känner mest tvärtemot. Jag gillar Ogge för att han är känd. Inget annat.
"Framme" hörde jag Ogges röst när han hade stannat moppen.
Oj, det var fullt med skrikande tjejer här. Ogge tog kort med några och sedan gick vi in i studion.
Där satt killarna, Felix, Oscar och Omar om jag inte minns fel.
Jag blev genast glad och sprang fram och skakade hand med dem. Dem kollade konstigt på mig. Kanske för att jag valde att skaka hand istället för att krama dem?
Då kom en man in i rummet. Han hade krulligt hår och en svart tröja. Jag kände igen honom väl. Men var ifrån kommer jag inte ihåg.
"Daff" sa han och räckte fram sin hand.
"Alva" fortsatte jag och skakade hand med honom.
Nu förstår jag, det är Daff. Den killen Sanna har pratat om i skolan. Sanna är min andra kompis, hon är min bästa kompis förutom Kerstin.
"Aha, så det är du som är gift med Sanna" sa jag glatt och han kollade konstigt på mig.
"Nej..?" Sa han nervöst.
Jag kände en hand på min axel. Jag kollade upp och såg Ogge.
"Vissa tjejer kan säga att dem är gifta fast dem inte är det" sa Ogge och skratta lite nervöst.
"Men Sanna har sagt det" fortsatte jag.
"Nja jag tror nog inte det" skrattade Daff.
Alltså vilken ljugare man har till kompis. Jag måste snacka med Sanna, tänkte jag och slog in hennes nummer i mobilen.
______________
Hihi, nu är Sanna med i berättelsen också (tycker synd om dig Sanna) :))
