Aj. Jag hade just fått min väckarklocka i huvet. Allt det här var mamma fel, hon hade inte väckt mig och därför så fick jag den i huvet istället. Typiskt mamma..
Idag skulle jag till stranden hela dagen med min bästa kompis, Kerstin. Vi hade känt varandra i ungefär två dagar men det kändes som femhundra år fast jag bara har levt i femton.
Jag kollade instagram och Twitter. Det hade inte hänt så mycket utan det var bara några inlägg på instagram som Kerstin hade laddad upp. Hon var så jobbig. Laddar upp bilder hela tiden, jag tror att jag hatar henne.
Jag klädde på mig ett par shorts som var knall gula, alla andra var visst i tvätten. Jag tänkte att en knall rosa tröja skulle passa till, så jag tog fram min magtröja som hade varit borta i några år. Jag hade hittat den igår under min säng ihop kletad i gammal leverpastej. Heh, det måste varit Kerstin som la den där.
Jag gick ner för den gröna trappen i mitt hus, den hade min pappa målat när han var tre år.
Jag ryckte till mig en macka med gurkor på, min favorit. Jag fortsatte äta min frukost med mitt konstiga bordsskick och sedan slog jag en signal till Kerstin.
Klockan var dock bara sex så jag antog att hon sov eftersom vi skulle ses på stranden vid elva. Men hon svarade och jag blev nästan lite ledsen, vad gjorde hon uppe så tidigt? Det var ju liksom min grej.
"Hej Alva!" Sa hon glatt.
"Hej" svarade jag buttert.
Vi fortsatte vårdat samtal ända tills klockan slog prick elva. Konstigt nog hade vi pratat i telefon i fem timmar.
"Ska jag hämta upp dig med min super moppe?" Frågade Kerstin. Jag var så avundsjuk på henne att hon hade fått en rosa super moppe när hon fyllde år och inte jag. Men jag svarade ett kort ja och vi åkte till stranden.
______________________________________
Wohooo, första kapitlet på denna fanfic, om ni inte fattade det så är den oseriös men sluta inte läs för det, Ogge kommer med i nästa kapitel så håll utkik! :))
