Ett dygn i paradiset

kapitel 5

9:23

”Men ska du ha något eller inte?” mumlar jag surt och blänger på killen framför mig som de senaste minuterna bara hade lutat sig emot barbänken framför mig och granskat mig uppifrån och ner. ”Hallå?” frågar jag lite högre och viftar med min ena hand framför hans ögon som just nu riktades emot mina bröst.

”Du är snygg.” säger han bara helt oberörd över att jag kommit på honom med att stirra på mina bröst. Jag lägger snabbt armarna i kors över bröstet i ett försöka att få bort hans uppmärksamhet därifrån och upp till mitt ansikte eller någon annanstans. ”Det är nu du ska ge mig en komplimang tillbaka.” säger han drygt innan han äntligen vänder upp sitt ansikte och möter min arga blick.

”Okej...” svarar jag lika drygt. ”Du är en idiot.”

”Det är inte en komplimang.” mumlar han samtidigt som hans blick sakta men säker vandrar tillbaka ner mot mina bröst och jag fnyser till. Typiskt killar att alltid stirra.

”Jorden till vad du nu heter...” jag höjer rösten lite för att få hans uppmärksamhet men misslyckas och börjar därför än en gång vifta med handen framför hans ögon. Precis lika oberörd som förra gången jag kom på honom med att stirra flyttar han upp sin blick.

”Vet du inte vad jag heter?” frågar han lugnt och jag ger honom en varför-skulle-jag-göra-det blick. Egentligen skulle jag inte säga att jag brukar vara såhär kaxig emot killar. Jag och killar brukar faktiskt komma väldigt bra överens men det var bara något mellan mig och killen med det blöta fluffet som inte riktigt klickade. ”Ska du inte fråga om mitt namn då?” frågar han plötsligt när vi hade stått tysta i några minuter.

”Nej.” mumlar jag bara surt samtidigt som jag skiftar min vikt från ena benet till det andra. Jag fäster snabbt min blick på killens näsrot då jag helst av allt inte ville se hans ögon. ”Kan du gå nu?” suckar jag och blänger på honom fortfarande utan att ta bort min blick från hans näsrot. Utan att svara tar killen sakta upp sin ena hand och drar den långsamt genom hans stora, fluffiga hår. Det var nästan i samma storlek som en liten afro fast mer askblont och inte lockigt på samma sätt som en afro. Min blick vacklar snabbt upp till hans hår och fastnar där några sekunder samtidigt som hans hand lätt åker igenom det. Jag spänner lätt mina händer och försöker strängt kontrollera mina händer som plötsligt får en konstig känsla av att bara röra hans hår och känna på det väldiga fluffet på hans huvud. Han ger ifrån sig ett fånigt flin då han verkar ha märkt mitt stirrande på hans hår. När hans flin börjar bli lite för stort för att det ska vara sådär fånigt snyggt biter han sig lätt i underläppen och jag drar snabbt bort min blick från killens ansikte och riktar den emot kassaapparaten istället. Hans flin blir plötsligt ännu större när han märker att jag inte riktigt kan kontrollera mig och måste kolla bort.

”Jag är Oscar.” viskar han fram och flinar mot mig.

”Jag frågade inte.” viskar jag surt tillbaka samtidigt som han långsamt höjer hans hand emot min kind där han lätt stryker bort en liten slinga av mitt rödblonda hår som har fallit ner i mitt ansikte.

”Erkänn...” mumlar han tyst och tar bort hans hand från min kind men släpper fortfarande inte min blick. Jag tvingar mig själv att kolla upp och möta hans blick och direkt hoppar mitt hjärta över ett litet slag.