Ett dygn i paradiset

kapitel 17

11: 28

Oscars skratt ekar över dom tysta skogarna och några folk som går förbis blickar bränner i våra ryggar. Men jag bryr mig inte. Jag bryr mig inte om någonting som förut betydde så mycket för mig. Dom grejerna betyder inte ett skit längre. Jag bara skrattar och ler och tänker att vi löser det någon annan gång. Faktiskt är det en skön känsla. Innan hade jag alltid varit pappas lilla duktiga flicka som aldrig ens hade kunnat tänka mig att rymma från jobbet, dansa med en främmande kille, smita från chefen och nu allt vad det var som hade hänt dom senaste fem timmarna. När jag väl tänker på det har det faktiskt hänt mer dom senaste fem timmarna än det har gjort dom senaste fem åren.

"Är det inte skönt?" skrattar Oscar andfått och vi stannar sakta in tills vi står helt stilla. Jag lutar mig försiktigt emot en gammal tall som står placerad bredvid oss och ger ifrån mig en låg suck blandat med ett litet skratt.

"Vadå?" mumlar jag lågt och kollar upp och möter hans ögon. Dom finaste, blåaste, mest underbara ögonen på denna ö, i Stockholm, i Sverige, i världen, i hela jävla universum.

"Vad?" mumlar Oscar tillbaka och vi båda brister ut i ett lågt skratt. "Vad kollar du på?" direkt byter mitt ansikte nyans till det rödare och Oscar skrattar igen. Hans vita tänder lyser i solljuset och fluffet guppar lätt. Han är fin.

"Inget." mumlar jag generat och Oscar börjar plötsligt skratta ännu högre. Han ger mig en lätt putt i sidan och jag tappar balansen för någon sekund. Jag blänger argt på honom och ger ifrån mig ett mumlande som får honom att skratta ännu högre.

"Hjärtat du är nog den sämsta som jag någonsin känt på att ljuga." skrattar han och jag blänger ännu lite mer på honom innan jag men korta små steg börjar gå bort ifrån honom ner med vägen. Jag hör hur hans skratt skär genom vinden bakom mig och sakta blir det starkare och starkare innan det till slut är precis bakom mig. Jag känner hur en muskulös arm med en duns läggs över mina axlar. "Så vad är planen?" jag rycker lätt på axlarna och Oscar suckar tyst åt mig och han ser ut som att han funderar på hur han ska fortsätta och säga här näst för att det inte ska bli en sån där pinsam tystnad mellan oss. "Det är din tur."

"Beskriv dig själv." mumlar jag lågt som fattar direkt att han snackar om dom 30 frågorna. Med blicken fäst några meter fram på den lilla stigen som gick genom skogen vankade vi sakta fram. Med hans arm slängd över mina axlar och jag med ett fånigt flin på mina läppar som jag bara inte kunde få bort.

"Jag är en 17 årig liten fånig kille från storstaden Stockholm vid namn Oscar John Ingvar Enestad. Jag har fyra hundar och en katt och så antar att man kan säga att jag är en riktig djurmänniska. Mina två förebilder är Justin Timberlake och Michael Jacksson men Ed Sheeran är väl också en ganska stor inspiration för mig. Min favorit årstid är sommar och jag har varit lite av en internetkändis då jag en gång var med på RMM på deras avsnitt på plattan. Jag lägger mest pengar på godis och kläder och mina tre absolut bästa vänner är Felix, Ogge och Omar." han ger ifrån sig ett kort skratt och kollar drömmande upp i himlen precis som att han kom att tänka på något roligt och bra minne med dom där killarna han precis nämnde som jag redan hade glömt bort namnen på. Det var inte direkt något att lägga på minnet då jag ändå aldrig skulle se eller träffa dom. "Sen älskar jag även alla mina fans och så då."

"Oscar, ge upp." flinar jag och vinklar upp mitt ansikte emot hans precis samtidigt som han vinklar ner sitt emot mitt ansikte. Vi båda stannar snabbt upp men ingen gör det minsta lilla för att göra dom få centimeterna som skilde fåra ansikten åt till några fler centimeter. "Både du och jag vet att du inte har några fans." viskar jag lygt och han skakar lätt på huvudet åt mig.

"Och jag är även bra på att charma tjejer." jag rullar mina ögon åt hans kommentar. Fortfarande lika självgod som första gången han gick in genom dörrarna till Solstads kiosk.

"Dina fans existerar precis lika lite som dina pingviner i Alperna." skrattar jag envist om att han inte har några fans men Oscar verkar dock inte tycka det är lika roligt som jag då han inte rör en min åt mitt skämt.

"Du måste så skaffa bättre humor." mumlar han känslokallt och jag kollar stött på honom. Min humor kanske inte är bra men ju sämre humor man har desto bättre blir den. I alla fall enligt mig. Men tydligen inte enligt Oscar.

"Som att du har så mycket bättre humor än mig..." mumlar jag lågt men får inget svar så vi fortsätter gå under tystnad fram tills Oscar än en gång tar upp dessa 30 frågor.

"Vad är den största lögnen du någonsin har dragit?" han ger mig ett busigt flin men jag svarar inte direkt utan förblir tyst några sekunder.

"Jag vet inte..." mumlar jag lågt. Min blick fäster jag nere på en liten kotte som ligger på vägen. Jag ger den en lätt spark med mitt ena ben och ser hur den sakta men säkert rullar över vägen och ner i en av dom små vallgravarna på sidan om vägen där allt vatten samlas när det regnar. "Antar att jag inte har dragit den än."

halli hallå mina vänner små!!!

what up??

jag hänger fortfarande i trysil om nån bryr sig... GAHAHAHAHA

kronprinsessan o Daniel o deras barn Estelle ä här o hon ä as söt!!! träffa henne igår o hon vinka åt mig!!! omg #fangirl

sen sa min kompis till mig att ogge o hans kompisar ä här oxå!!! omg #fangirlNr2

men har icke träffat ogge... sen har jag typ suttit o gråtit floder idag för på twitter har jag 1. förlorat ca 100 följare idag 2. förlorat min ända follow jag faktiskt var riktigt stolt över... aka daff

så de ä lite sad face... (för er som inte vet de har typ twitter bestämt sig för o börja leva sitt eget liv o börja avfölja massa personer från alla konton så folk tappar follows o följare...)

men detta ä nog stunden jag ändå ä glad (wtf?) för att jag inte har någon follow av killarna!!! behöver lixom inte oroa mig för o tappa den followen dåååeee gahahahahahahha!!!!

skrattar åt mig själv över hur patetiskt de låter!!!

för vi alla vet att jag hade gjort typ vad som helst för att få ¼ GAHAHAHAHA!!!

MEN NU SKA JAG DRA O SÖRJA I MIN ENSAMHET ÖVER ATT JAG FÖRLORAT MIN DAFF FOLLOW...

HAAAAJDÅÅÅÅEEEE!!! ":D" (lol skojja ä fett glad!! (eller?) (ahhaaha ja jag ä glad men kanske inte fett glad men glad så :P))