Förlorar jag honom, förlorar jag mig själv.

343 11 0
                                    

- Mikas perspektiv -
- KAN DU BARA LYSSNA PÅ MIG!! SNÄLLA, skriker jag mitt i mina tårar.
Felix tårar kommer också. Han öppnar munnen för att skrika tillbaka. Men precis då kommer Daff och Ogge och drar in han i bilen.
- hoppa in där fram Mika. Säger Daff andfått.
Jag gör som han säger och precis efter jag slår igen bildörren så gasar Daff iväg. Jag blir lite fundersam på vart vi ska.
Jag tittar undrande på Daff men han sliter inte blicken från vägen. Då vänder jag blicken mot Ogge och han suckar bara och tar upp mobilen. Han visar en screenshoutad bild på en konversation .

"Vi kommer hem ikväll, vi blev diskad... Se till att ni är kvar annars vet du vad som händer."

Jag suckar tungt och tar händerna för ansiktet. Nej nej nej nej! Såklart att det skulle hända. Alltså helvetes jävla skit.
Mina ögon fylls med tårar och stress kommer inombords mig.
Jag gnäller på Daff att öka farten och oväntat nog så gör han det.

Vid sjukhuset fullkomligt kastar Daff sig ut och drar med sig Felix. Felix det bara chockad ut.
Skolpersonal kommer springande och lägger Felix på en sjukhus bår och rullar iväg honom. Jag och Ogge sätter oss på en bänk och suckar. Ingen vet vad vi ska säga. Men det är en behaglig tystnad.
Tystnaden varar i flera timmar tills den bryts av att en sjuksköterska kommer och ropar mitt namn. Jag räcker upp handen och hon kommer fram till oss.

- Vi fick ut chippet innan giftet spred sig för mycket. Men han har gift i kroppen, men det värsta som händer om vi inte får ut giftet är att han blir förlamad från midjan och neråt. Så vi betalar en taxi åt er hem för han och Daff blir kvar här ett tag. Säger sköterskan med en brittiskt brytning på engelska.

Innan jag hinner protestera så tar Ogge min hand och går ut till taxin med mig.

När sjukhuset kommer längre och länge bort så brister jag ut i gråt. Varför händer det här? Varför just Felix? Varför just Felix Sandman, en helt vanlig 16 åring från Stockholm. Han har inte gjort något fel. För det var jag som gjorde massa fel. Jag kollade på killar när jag hade honom. Jag kysste en annan kille när jag hade honom. Men det var ju inte menat så.

*

Ogge pillar med mitt hår och jag har huvudet lutat mot hans axel. Allt jag tänker på är Felix. Han måste komma hem snart. Jag måste veta hur det är med honom. Förlorar jag honom, förlorar jag mig själv.

Mina läppar ger ifrån sig en tung suck och jag kryper mig närmare ogge. Han lägger armen runt mig och lutar sitt huvud mot mitt som lutar mot hans axel. Oscar kommer och myser sig ner under vår filt. Hack i häl kommer Omar också. Mys killarna.

Ogge sitter i kanten av soffan. Jag ligger lutad mot honom. Oscar ligger halvt skedat mot mig. Och Omar halvt skedat med mina och Oscars ben. Haha söt ormen.

Så ligger vi. Hela kvällen. Hela natten. Och sen fram till 12 tiden nästa dag.

- Fattar inte att jag kunde mysa med era ben och fötter i typ 19 timmar! Skriker Omar.

Vi andra vaknar och sneglar mot Omar som reser sig äcklat. Hans blick fastar på min rumpa.

- MEN OSCAR TA BORT DIN JÄVLA HAND DITT PEDDO!! Skrattar Omar .

Oscar och jag kastar hastigt blicken neråt och jag mätte nu att ena hans hans håller om min rumpa. Han drar genast bort handen och rodnar så mycket så han ser ut som en tomat. Jag skrattar och försöker resa mig. Men då kramar Oscar om mig och mumlar att jag ska stanna. Ogge börjar små snarka, jag fnissar lite eftersom vi har sovit så himla länge.

Omar kastar sig på oss och ligger halvt över Oscar.

- Jag tänker inte mysa med era fötter igen om ni tror det! Säger Omar bestämt.

Ingen säger något utan alla ligger under samma stora filt i samma breda soffa. Om jag ska vara ärlig så är Oscar mycket mysigare att mysa med en Felix. Förlåt men så är det. Oscar hade en större famn eller vad man säger.

- Tack Mika. Säger Oscar nöjt.

- va? Säger jag förvånat.

Omar fnissar hysteriskt.

- Du tänker ju förfan högt! Skrattar Omar.

Jag känner hur mina kinder hettas upp och Oscar trycker mig närmare honom.

----------------------------------------------

Sorry för kort kapitel men har inte haft sp mycket tid o skriva men det är iallafall något! 👤

xoxo

-Hannah💗

Everything changesTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang