Del 22 • Lexi & Noah

216 3 0
                                    

Lexi hörde hennes dörr till sovrummet öppnas lite på glänt. Det kom in ett svagt ljus från hallen och hon såg en skugga titta in. Skuggan var Noah som kommit hem från sina vänner. Hon kollar på klockan på sin mobil som lyser 02:07.

Han smyger in och stänger dörren försiktigt, han tror att hon sover

Deze afbeelding leeft onze inhoudsrichtlijnen niet na. Verwijder de afbeelding of upload een andere om verder te gaan met publiceren.

Han smyger in och stänger dörren försiktigt, han tror att hon sover. Vad gör han i hennes rum nu? tänker hon. Hon tänder sin sänglampa och tittar på honom och han på henne. "Så du är vaken Lillan?" viskar han och ler sitt fina leende. "Jag vaknade nu, av en bror som tror att han kan smyga" viskar hon tillbaka men ler också. Han kryper upp i hennes säng och lägger sig bredvid henne. "Jag var rädd idag" säger han och tittar på henne. Hon lägger sitt huvud mot hans axel, hennes långa hår hamnar överallt. Han pillar bort det som hamnar i hans ansikte och ler. "Jo, det kan ingen ha missat Noah, du var jättearg på mig. Jag trodde du fortfarande var det" viskar hon. Han håller hans ena arm om henne och drar sina fingrar fram och tillbaka på hennes smala handled. Han säger ingenting för en stund utan bara ligger där tänkande. "Jag har varit iväg och andats ett tag, gjort något annat för att kunna prata med dig utan att vara arg. Jag är mycket lugnare nu och kände att jag saknar dig. Så därför är jag här, i ditt rum kl 02 på natten. Ville se att du mådde okej" säger han
"Jag har mått bättre , ni förstår inte mig. Nu har jag inget liv kan man säga, tack så mycket för det , Noah!" skrikviskar hon arg så hon får tårar i ögonen. Han suckar och vänder sig mot henne i sängen. "Sluta spela att du är ett offer Lexi. Du ljög för mig, jag trodde vi var närmare än så. Du ljög för att få träffa den där.. skumbagen, fattar du eller förstår du vad som kunde hänt där ?" frågar han och tittar på henne. Han torkar bort tårarna som kommer från hennes ögon. "Lexi, du förstår väl det?" viskar han och pussar henne i pannan och tröstar henne. "Ni har förutfattade meningar om Leo , min bild av honom är att han är väldigt snäll och brydde sig om mig. Han är inte en galning som ni verkar fått för er!" säger hon och torkar själv bort lite tårar. "Fått för oss, det finns historiskt mycket om honom Lillan. Det .. det känns inte bra att du umgås med honom, sen.. Lexi helt seriöst hur många gånger har du träffat honom ? Två? Första gången smet du iväg med honom i en bil ..han har för övrigt inget körkort, vilket jag blir riktigt upprörd över att han tog med sig dig i en... fucking stulen bil. Lexi, det var inte hans bil. Börjar du vakna upp? . Sen andra gången smet du igen och han tar med dig till en mindre strandkant där INGEN annan människa var och han bjuder dig på alkohol för att.. säkerligen få ..sätta på dig! Att jag bryr mig ska du vara jävligt glad för. Han har troligtvis inte haft någon som bryr sig om honom och därför har han blivit som han är idag skulle jag tro. Och så kanske jag eller du blivit om vi bott kvar hos Nikki! " säger han

 Och så kanske jag eller du blivit om vi bott kvar hos Nikki!  " säger han

Deze afbeelding leeft onze inhoudsrichtlijnen niet na. Verwijder de afbeelding of upload een andere om verder te gaan met publiceren.

Hon får ett fundersamt uttryck i ansiktet. Hon vänder sig mot sin bror. "Hur vet du allt det här?" viskar hon och börjar pilla på hans silvriga halsbandskedja. "Jake var där ikväll som du vet. Han gav sig inte förrän han fick svar på allt, han rent utav frågade ut Margareth och Leo om allting. Leo ska på förhör imorgon om bilen som är stulen sen blir det nog påföljder av det. Vad vet jag inte, jag hoppas han får hjälp Lexi. För hans egna skull iallafall." säger han
"Jag känner mig så dum, jag förstod inte det där. Sedan tyckte jag att det var häftigt att han körde bil, trodde kanske att han gått om några klasser och var 16. Han såg äldre ut än 14. Men så har jag mina vargar till bröder, ni letar rätt på bytet och nosar er fram till lösningar" säger hon skämtsamt samtidigt som hon blir fundersam och ledsen på alltihopa.
"Hade inte polisen agerat efter det där hade JAG gjort det." säger han bestämt
"Mm du sa att du skulle slå ut hans tänder Noah" säger hon.
"Lexi, lilla du. Det kanske var det minsta jag skulle gjort, om det hade slutat värre , om jag kommit försent så hade det inte bara blivit tänderna. Du... det sitter mycket i mig kring dig. Jag menar, jag måste prata med dig om varför jag är så orolig. Det finns mycket i mina minnen och folk har inte varit snälla mot dig Alexandra. Jag fanns ju inte alltid där för dig då du var liten och det är därför jag idag alltid vill se till att vara det. Jag är i London halvårsvis, men om jag är där Lexi och något händer dig så kommer jag att flyga hem direkt. Oavsett om du hör av dig eller någon annan, om någonting sker kommer jag och jag vill att du alltid ska känna att jag finns där för dig , att du kan ringa mig närsomhelst på dygnet. Förstår du det?" säger han.
"Jag vet det Noah, jag kommer alltid höra av mig, jag lovar dig det. Sen har du alltid funnits för mig Noah ,säg inget annat. Du har varit min trygghet i hela mitt liv. Jag minns nästan ingen annan än dig från min barndom, Jag älskar dig" säger hon tyst och kramar om honom så hårt,så hårt. Hans hjärta bultar starkt precis som det brukar rusa iväg då de pratar om känsliga saker. Han får sin ångest men kan hantera den bättre och särskilt då han nu börjar berätta lite saker för Lexi.

"Gumman, vet du, jag fanns inte alltid för dig. Jag försökte alltid ta med dig överallt men ibland blev du hemma själv hos Nikki och ibland var hennes kille Erik där. Minns du honom ?" frågar han.
"Nja nej jag tror inte jag minns så mycket av han, men mamma minns jag. Ser lite bilder i mitt huvud ibland . Men inte han nej" säger hon och kollar på klockan den var nu 03:30.

Noah och hon har en vaken natt tillsammans och pratar, hon gillar att prata med Noah. Han förstår henne på ett annat vis en Jake och Christian. De ska vara så himla vuxna och bestämmande. Även fast Noah alltid försökt lära henne mycket saker så är han idag mer som en bror som han ska vara till henne. Ibland skiner hans ansvar igenom och han blir inte den där 5år äldre storebrorsan utan mer en pappa till Lexi. Och det vill hon inte. Hon vet att Christian tagit över det och är glad för det. För en finare brorsa än Noah kan man inte ha. Och han ska förbli brorsa och vara precis som en bror, tycker hon.
"Erik var fruktansvärd Lexi. Han .. han var våldsam med vår mamma. När de drack så gick det oftast överstyr så hon fick slag i sitt ansikte. Hon var rätt uppkäftig när hon drack så hon retade väl upp honom men för det så slår man aldrig en kvinna. Jag försökte några gånger gå emellan mamma och Erik. Men en 9-10 åring klarar inte mycket mot en äldre man som väger kanske 3 gånger så mycket. Han slog mig med och hotade många gånger att om jag berättade detta för någon skulle han slå dig med. Han hotade mycket med ditt namn. Både jag och Nikki sa aldrig något till någon under det året. Men.. jag gick i skolan och du var hemma då hade inte jag någon koll Lexi" säger han och blundar.

Hans hjärtslag slår snabbt igen och han svettas nästan känner Lexi. "Du behövde inte ha koll Noah, du var 10" säger hon tröstande.
"Jag kom hem efter skolan en dag och det var alldeles tyst hemma. Ingen mamma, ingen Erik ... så jag gick till ditt rum för att säga att jag var hemma, där fanns inte du. Jag letade i hela lägenheten, jag trodde först att ni var och handlade eller något .. vad ska man tro. Så jag tänkte inte mer på det förrän klockan blev middagstid, ni hade inte kommit hem. Klockan blev tillslut åtta och ni var inte hemma än då heller. Då kom min panik, jag sprang ut och letade. Det var i slutet av augusti kom jag ihåg för jag hade precis börjat i 5an. Det var min första skolvecka efter sommarlovet. Jag tog mod på mig och plingade på hos mammas pundarvänner, vissa öppnade och vissa inte. Du var inte där hos någon av dem som öppnade. Inte mamma eller Erik heller. Jag började gå kring vårat kvartér, det var som en mindre skog snett bakom. Alltså det var som ett mindre skogsparti, ingen stor skog. Mer som en plätt med granar och buskar och så. Det var en stig man kunde gå där ner mot vattnet. Det var även en grillplats vid vattnet och några bänkar och så.. där. Där vid vattnet ser jag mamma och Erik men inte dig. Jag börjar springa och skrika och fråga vart du var. Jag minns att jag kollade runt omkring men det var ingen Lexi där. Mamma och Erik skrattade eller hallucinerade och ramlade i vattnet. De låg där högt berusade och höga, de hörde inte mina rop. De var så fruktansvärt berusade och jag ser .. jag ser ... jag ser dig i vattnet. " säger Noah Han behöver torka bort tårarna och ta av sig tröjan för han börja svettas och få svårt att andas. Lexi håller om honom och gråter "Noah, Noah , du behöver inte berätta något mer ..jag blir rädd, Noah. Nej säg inget mer, vi sover istället. Sov här med mig jag behöver dig, du behöver mig. Vi pratar inte om det här nu" ber hon och håller om honom.
"Jag kommer berätta Lexi, när du vill. När du kommer till mig och säger att du vill höra detta, så berättar jag. Det lovar jag dig" säger han

Han håller om henne hårt och pussar henne på håret flera gånger. "Jag kommer aldrig lämna dig lillasyster. De där svinet till mamma, ska du aldrig se igen" viskar han

Bok 1. • Jag lämnar dig aldrig, LexiWaar verhalen tot leven komen. Ontdek het nu