Stan är mörk nu - Noel Flike (Uppföljare till "Du är ett gift för mig")

19 - Elle

Lördag 2 september 2017
Jag blev helt fucked up igår. När jag och Noel sa att vi skulle supa ner oss menade vi det verkligen. Jag kommer inte ihåg ett shit från kvällen. Jag minns bara att jag och Noel började dricka en massa, sedan har jag ett svagt minne av att vi pratade med Ludwig, sen är allt svart.

Jag öppnar sakta ögonen men solljuset får det att svida till så jag sluter dem igen. Nu möts jag av huvudvärken också. Fan vad ont det ska göra då. Det är även först nu jag känner det, någon har sina armar runt min kropp. Blixtsnabbt öppnar jag ögonen och kollar runt i rummet. Det här är inte mitt rum. Jag är hos... Noel?

Jag vänder mig mot honom. Han sover fortfarande. Gamla jag hade tagit tillfället i akt och stuckit nu. Men jag är inte som förr längre. Dessutom har jag för mycket frågor angående igår.

Hur kom jag hit? Skämde jag ut mig något brutalt igår? Vad hände? Låg vi?

Noel sträcker på sig där han ligger och sakta öppnar han ögonlocken. Han hoppar till när han ser mig. Han ser lika chockad ut som jag.

"Vad fan hände igår?" Frågar han och gnuggar sig i ögonen. Jag har saknat att få höra hans raspiga morgonröst. Han har redan väldigt sexig röst annars, men på morgonen... That shit hits different.

"Jag har ingen jävla aning." Svarar jag med en suck.

"Tror du vi... Du vet... Tror du vi låg?" Frågar han försiktigt. Jag kollar under täcket och ser att jag endast har trosor på mig. Åh gud. Vad gör jag halvnaken i hans säng om vi inte låg igår?

"Noel, har du också bara underkläder på dig?" Frågar jag. Han lägger handen för ansiktet och suckar.

"Mm." Svarar han. Vi ligger tysta bredvid varandra ett tag. "Okej, någon måste göra något åt det här nu. Vi kan inte ligga halvnakna bredvid varandra hela dagen." Säger han till slut. Jag nickar.

"Det har du rätt i." Säger jag och ska precis dra bort täcket när jag påminner mig själv om att jag inte har någon tröja på mig. "Eh, kan du typ kolla bort?" Frågar jag. Noel skrattar och blundar.

"Jag har faktiskt sett dig naken flera gånger tidigare." Säger han när jag har ställt mig på golvet och börjat ta på mig min bh. Jag skrattar lätt.

"Visst, men nu var det ett tag sen." Svarar jag.

"Några timmar sedan bara faktiskt." Säger han.

"Det vet vi inte ens. Dessutom kommer ingen av oss ihåg det, då gills det inte." Svarar jag. Han skrattar. "Kan jag låna någonting av dig att ha på mig? Tanken av att ha på mig den där stickiga tröjan från igår gör mig illamående." Frågar jag.

"Ta vad du vill." Säger han. Jag nickar och tar snabbt en hoodie ur garderoben. Den är alldeles för stor men den luktar som honom. Noel.

När jag är påklädd går jag ut i vardagsrummet så att Noel kan få klä på sig ifred. Jag kommer behöva lång tid för att ta in det här. Vi har legat. Kanske legat. Är det fel av mig att göra det här? Jag har ju Sam. Fast vi är ju inte ens tillsammans, det är bara enligt honom vi är det. Men Noel då? Han träffar väl en tjej? Har de slutat träffas? Mer hinner jag inte tänka innan Noel kommer ut från sovrummet.

"Bakis?" Frågar han. Jag skakar på huvudet.

"Nej. Du?" Frågar jag. Han sätter sig i soffan bredvid mig.

"Som fan!" Svarar han. Hur kan han vara så avslappnad? Jag fortsätter att stirra in i väggen. Jag rycker till av att han lägger en hand på min axel.

"Vad är det?" Frågar han. "Ångrar du det vi gjorde inatt?" Jag skakar på huvudet. Jag minns ju inget av det. Svårt att ångra det då. Jag hade dock inte ångrat det även om jag hade kommit ihåg.

"Vad hände med den där tjejen du träffade då?" Frågar jag.

"Aha. Nu fattar jag. Du kan vara lugn, Elle. Hade det fortfarande varit något mellan mig och Leah hade jag aldrig gjort något med dig. Hur full jag än var." Jag nickar sakta.

"Bra." Svarar jag. Plötsligt plingar det på dörren. Jag och Noel kollar på varandra förvirrat innan han går för att öppna.

"Hur bakis är du idag?" Frågar en välbekant röst. Ludwig.

"Jävligt bakis." Svarar Noel.

"Är hon forfarande här?" Ludwig sänker rösten när han ställer frågan, men jag hör det ändå. Han kommer in i vardagsrummet med Noel bakom sig. Till min förvåning ler han mot mig.

"Hej, hur mår du?" Frågar han. Jag kan inte låta bli att le. Ett lätt skratt lämnar min mun.

"Förvirrad bara." Svarar jag.

"Varför då?" Frågar han.

"Vi minns inget från igår." Svarar Noel. Ludwig flinar.

"Ni borde kanske vara glada över det. Ni båda var riktigt jävla fulla." Säger han. Jag och Noel kollar på varandra. Vi undrar nog samma sak. Borde vi berätta för Ludwig om det som hände inatt?

"Skämde vi ut oss?" Frågar Noel istället.

"Lite, men inte så farligt. Ni var värre när ni kom hit." Svarar han. Jag blir bara ännu mer förvirrad nu.

"Hur kan du veta det?" Frågar jag.

"Det var jag som lyckades få hit er? Jag sov ju också här?" Svarar han frågande. Noel verkar minst lika förvirrad som jag.

"Vänta, va? Sov du här? Du måste ha stuckit tidigt imorse då?" Frågar han. Ludwig skrattar.

"Ja, jag stack för två timmar sen." Svarar han. Då borde väl han veta om jag och Noel gjorde något inatt?

"Nej, nu är det för mycket att ta in. Jag gör frukost." Säger Noel trött och försvinner ut i köket.

"Har du cigg?" Frågar jag Ludwig. Han nickar och vi rör oss ut på balkongen.

"Vi har saknat dig, Elle." Säger han med ett leende när vi har fått tänt våra cigaretter. Jag ler tillbaks mot honom.

"Jag trodde ni fortfarande hatade mig." Svarar jag. Han skakar på huvudet.

"Vi hatade dig aldrig. Hata är ett starkt ord. Vi kom över det på samma sätt som Noel gjorde." Svarar han. Jag nickar. Jag borde fråga om han vet någonting om vad som hände inatt. Jag tänker på det ett tag tills jag äntligen lyckas samla mod till mig för att fråga.

"Vet du om jag och Noel låg inatt?" Frågar jag osäkert. Ludwig kollar först på mig ett tag innan han ler.

"Nej, det gjorde ni inte. Jag kan svära på det." Säger han.

"Men... när vi vaknade hade vi typ inga kläder på oss." Säger jag. Han skrattar lätt.

"När vi kom hit igår insisterade ni på att ta av er kläderna innan ni skulle sova. Sen somnade ni direkt när ni la er i sängen. Dessutom var ni båda alldeles för fulla för att kunna göra något." Svarar han. Jag andas ut av lättnad.

Jag vet inte varför jag är lättad egentligen. Jag hade inte haft något emot att ligga med Noel, men jag hade nog helst gjort det nykter. Hade vi legat inatt hade det garanterat varit stelt mellan oss, och det är det sista jag behöver nu när saker äntligen börjar bli bra igen. Så det kanske är för det bättre att vi inte låg.