The Angel From My Nightmare (5sos)

Kapitel 27

2 veckor senare... 

- Skynda dig Calum! skriker jag fastän jag endast är ett par meter ifrån honom.  

Efter ett par minuter är vi ute ur hotellrummet och själva hotellet för att hoppa in i taxin som redan har stått här i en kvart och väntat på oss. De flesta tror att tjejer tar lång tid på sig för att göra i ordning sig, då ska de se hur det är med en tonårskille till rockstjärna. 

När vi sedan börjar rulla mot teatern som de ska spela i pustar jag ut alldeles för högt för Calum vänder sig mot mig med orolig blick. 

- Älskling är det utmattande att dras runt med över land och rike? frågar han med glimten i ögat. Jag ler mot honom och lägger därefter huvudet på hans axel. 

- Nej men jag känner mig lite kluven bara. Du vet, att försöka stötta dig så mycket som jag kan  samtidigt som jag försöker hinna med att skriva klart artikel. Tiden går väldigt fort när man har kul, linjen mellan vad som är privat och offentligt är hårfin, svarar jag. 

Han lägger armen runt mig och stryker mig tröstande längs armen. Resterande tid i bilen sitter vi tysta och lyssnar på radion som spelas. Ögonen sluts för en minut men öppnas lika fort när bilen kör över ett farthinder som gör att vi hoppar till. Jag som hade tänkt att försöka somna eller åtminstone vila de återstående femton minuterna.  

Mina tankar börjar åter igen snurra runt när vi kommer ut på motorvägen och det går allt ifrån mitt första möte med Calum tills när vi hittade Sophie på klubben för två veckor sedan. Mitt och Calums förhållande hade bara blivit starkare och starkare under dessa veckor. Efter att Sophie hade sovit hos oss i två nätter kom jag till beslut att berätta hela historien för han, dels för att han hela tiden såg så orolig ut och dels för att jag vet att jag kan lita på honom. Dagen efter detta, alltså för en och en halv vecka sedan hade vi en månads-dag och vi gick då ut och åt på samma restaurang som vi hade våran första dejt på. Efteråt gick vi runt i parken som finns intill hand i hand och det var även den kvällen som vi gick ut offentligt med vårat förhållande. Till min tröst fick jag inte så mycket hat från deras fans som jag hade trott. 

* Flashback * 

- Kom hit, säger Calum och sträcker ut sina armar mot mig. 

Jag går fram till han och blir omfamnad av min favorit person. Samtidigt som jag tittar upp mot han och pressar mina läppar mot hans börjar det blåsa lite lätt, såpass mycket att jag får gåshud. Han trycker mig ännu närmare intill sig tills det inte finns något rum kvar emellan oss och kyssen blir allt mer passionerad. Jag drar min hand genom hans tjocka lockiga hår när jag känner att hans fylliga läppar lämnar mina egna. Mina läppar formar sig till ett leende när jag öppnar ögonen och det ögonblicket står jag inte kvar på jorden, jag svävar på moln. Calums choklad bruna ögon tittar rakt in i mina och jag skulle kunna stå här i timmar och titta in dessa ögon. Ett rus går genom hela kroppen det är en känsla som är obeskrivlig men jag vet två saker om den och det är att den är lycka och att det är riktad mot den kille jag älskar, han som står framför mig. 

Vi åker med en taxi till deras studio som Calum har lyckats fått tag nycklar till. När vi kliver in där lyser hela rummet upp utav ett tiotal ljus som står på bland annat bord och diverse bänkar omringade av rosenblad. Jag blir helt mållös. Jag ler. Mina ögon vattnas av både chock och lycka. Mitt i det öppna rummet på den inbjudande madrassen med fluffigt täcke ligger den en liten röd ask med några få rosenblad ovan på sig. Vi sätter oss mitt emot varande samtidigt som han tar upp asken. 

- Jag vet att du inte tycker om de klyscher och jag hoppas att du inte ser det här som ett utav dem. Det som finns i asken är en del utav mig som ja vill att du ska ha, om du har den på dig eller har den kvar i asken är helt upp till dig. Jag vill bara att du ska veta hur mycket du betyder för mig och veta att jag älskar dig någon enormt. 

Han öppnar asken och där ligger ett enkelt silver halsband med bokstaven C som i både Calum och Catelyn. Jag kan inte sluta att le för det är det finaste någon någonsin har gjort för mig. Som svar lutar jag mig fram och kysser han passionerat och jag hoppas verkligen att han känner och förstår hur mycket jag älskar honom. Här och nu har jag slut på ord, vilket sällan händer. Jag ber han om hjälp med att sätta på det. 

- Jag vet inte vad jag ska säga. Tack först och främst antar jag men... men sen är jag helt tom på ett bra sätt såklart. Det här är verkligen jättefint Calum och jag hoppas att jag en dag kommer kunna gör något som är minst lika fint som det här för dig för jag älskar dig. 

- Catelyn bara att veta att jag har ditt stöd och att du är min är tillräcklig för mig, svara han med ett leende och det räcker med en enda blick för att veta att vi vill samma sak. 

Jag kasta min armar runt honom samtidigt som han håller mig i midjan och våra läppar möts återigen i en kyss som har så mycket känslor i sig att den är helt obeskrivlig. 

* slutar på flashback * 

När vi väl är framme där de ska spela tappar både jag och Calum våra hakor när vi ser hur stort det verkligen är. Det får plats minst tiotusen här inne och det liknar mer en arenahall än en teater som det har varit på de andra ställen i England. 

Sophie och Ashton står och håller om varandra på scenen när vi kommer närmare och båda ler stort. Det var en lättnad att Sophie pass in i vårt lilla gäng så fort och att hon och Ashton fann varandra så fort kom inte som en chock när de berättade det för oss igår kväll. Calum och jag satt och pratade om det  så senast som för två dagar sedan, alltså dagen innan de faktiskt berättade något för oss andra. Man kan säga att de inte hade varit så diskreta redan innan. 

Medans killarna gör sig i ordning inför kvällen passar jag och min forna bästa vän att gå runt lite och prata om allt mellan himmel och jord. Jag hinner även att redigera lite i artikel och får Sophies godkännande innan jag skickar iväg den till kontoret i London. När de väl har börjat spela inför de tusentals tjejerna som har kommit hit står hon och jag sida vid sida. Vi tittar ut över alla tjejer men för det mesta ser vi på våra killar som jag är oerhört stolt över. 

- Vi kunde inte ha hitta bättre killar än de här, säger jag med ett leende som sträcker sig från öra till öra. 

Sophie slänger sin arm runt min axel och säger '' Jag håller helt och hållet med dig ''. 

________________________________________________________________________________

People det här är tyvärr sista kapitlet utav den här FanFiction. Jag vet att avslutet blev lite hast men jag känner att om det inte sker nu kommer det kanske aldrig att göra det. 

Hoppas nu att ni har gillat den och ge gärna feedback :) 

Om ni har gillat den så kan jag säga att det kommer att komma ut en TeenFiction alldeles snart på engleska so stay tune!! 

// N xoxo