Något är fel [BoyXBoy]

|0.2|

"Omar älskling, jag går till jobbet nu" snabbt kramar jag om Oscar och kysser honom passionerat på läpparna.

"Jag måste gå nu, men vi syns vid sju" han kysser mig löst på kinden innan han stressat går ut till sin bil och åker iväg mot sitt jobb. Trött suckar jag och går mot köket. Sexton år och bor i en dyr villa, med sin tjugoåriga pojkvän som jobbar hårt på ett stort företag, vad hände med mig? Jag var alltid ute på otyg som yngre, men nu, nu har jag Oscar. Min enda kärlek. Han som sköter allt och ser till att jag lever på ett sunt sätt. Han hjälpte mig ur alla problem jag skapat som yngre, och som plus på det, fick jag en underbar pojkvän.
*pliiiing* Den högljudda ringklockan gav ifrån sig sitt höga ljud och jag gick fort fram för att öppna dörren.

"Tja Omar" Felix glada ansikte dök upp i dörren och jag log vänligt tillbaka.

"Hej Felix" han klev snabbt in i hallen och strax efter dök Erica upp, hans flickvän. De båda är lika gamla som Oscar, men de är mina bästa vänner.

"Hej Erica" hon log glatt av synen av mig och klev in i huset. Oktoberkylan har redan kommit fastän det knappt gått tre dagar av månaden, och jag är snabb med att stänga dörren för att inte kyla ned hela huset. Vi går vant in i vardagsrummet och slår oss ned i soffor och fåtöljer. Samtalen bryter direkt ut och jag diskuterar entusiastiskt med mina två vänner. Timmarna flyter på och tillslut är vi så hungriga att våra magar kurrar i kör. Jag lagar en snabb hemmagjord pizza åt oss innan vi fortsätter prata om allt mellan 1 och 2.

"Jag är hemma" Oscars röst ekar tydligt genom väggarna och jag ler ursäktande till Felix och Erica när jag går ut till honom.

"Hej älskade" han drar in mig i sin famn och kysser mig mjukt.

"Hej Sötis" han ler åt smeknamnet men fokuserar inte mer på det, utan drar av sig sin jacka, samt sjal och skor.

"Felix och Erica är här" säger jag glatt och han ler snällt. Han tar min hand och vi går tillsammans ut till de andra. Som förväntat har de inlett en väldigt het kyss, som innehåller både tunga och tänder. Oscar harklar sig lågt och de glider ifrån varandra med skära kinder. Jag skrattar lågt åt dem, men orkar inte bry mig. Kärlek, vem har tänkt hindra den? Inte jag i varje fall. Oscar som placerat sig själv i en fåtölj drar ner mig i sitt knä och burrar in sitt ansikte mot min rygg.

"Ni två är så söta, verkligen" Erica ler stort över sina ord och jag ler brett som svar.

"Ja, men hur länge har ni vart ett par nu? Det är ganska länge va?" Felix nickar mot mig och ler svagt. Länge är det väl kanske inte, om man jämför med dem som gifter sig vid 20 och dör tillsammans vid 95.

"Det är väl ganska länge, tre år nästa vecka" jag kan känna hur Oscar ler mot min rygg, och hur han drar mig närmar sig själv där han sitter under mig.

"Och ni?" Oscar är den som ställer frågan och jag ler svagt av vibrationen mot min ryggrad som skapas av hans röst när han talar.

"Sju år nästa månad" Felix ler stolt mot Erica som ser minst lika stolt ut.

"Vart har ni Arvid?" De kollar snabbt på varandra och ler svagt. Ännu en gång ler jag smått över vibrationerna i min rygg som Oscar skapar. Arvid, deras två åriga son, är nog den gulligaste ungen jag någonsin sett.

"Hos min mamma" Felix nickar instämmande till det Erica säger och vi nickar synkroniserat som svar. Konversationen fortsätter och jag lyssnar intresserat på det Felix och Erica har att berätta. Oscar fångar dock min uppmärksamhet efter några minuter genom att nypa mig löst i sidan och ställa sig upp. Jag följer med upp i farten och ler smått när han pussar min kind. Sedan försvinner han till köket. Min älskade Oscar.