Något är fel [BoyXBoy]

|0.5|

"Oscar?" Mina trötta ögon inspekterar röran i köket och jag suckar lågt. Vad fan hände igår? Vårt försök till att göra en kladdkaka är utspritt över hela köket. Allt är en enda röra. Snart hör jag steg bakom mig och Oscar kliver in i köket. En utmattad suck rymmer hans läppar innan han går fram till mig och lämnar en blöt puss på min kind.

"Jobbar du idag?" Löst lägger han sina armar om min midja och lutar sitt trötta huvud mot min axel.

"Nej, det är ju lördag" hans nyvakna röst spred sig som en löpeld i mina öron, hes och raspig. Han gav mig en sista kyss på kinden innan han gick för att städa upp det vi försökt skapa under nattens timmar. För att vara till någon nytta tar jag trasan och torkar av det mjöl täckta köksbordet.

"Ska vi se på en film när vi är klara?" Oscars röst har nu gått över till den vanliga tonen och ett fånigt leende sprider sig över mina läppar.

"Okej, vilken?" Han ger mig ett litet flin och höjer på ögonbrynen.

"Pans labyrint kanske?" Orden Oscar säger framhäver han genom att sänka tonen och låta sina fingrar dansa som en spindel över min axel. Sist vi såg den hade jag mardrömmar i över en vecka och vågade inte tillbringa tid i ett mörklagt rum.

"Aldrig någonsin igen" blir mitt svar och han skrattar högt åt mig. Han vet mycket väl att jag hatar skräckfilm, och speciellt den.

"Vad sägs om Mulan då?" Glatt klappar jag mina händer och ler stort. Mulan, även min favoritfilm, säger jag aldrig nej till.
Efter någon timme, kanske två, är vi klara med köket och jag går trött mot badrummet. Duschar gör jag på bara någon minut, och sedan drar jag på mig ett par kalsonger samt Oscars något förstora gråa mjukisbyxor. Byxorna hamnar lågt på mina höfter när jag går in till vardagsrummet där Oscar redan sitter med filmen uppe på tv:n. Smidigt smiter jag ned i hans famn och flätar samman våra fingrar. Med en lätt rörelse lägger han våra armar om min midja och jag lutar bakhuvudet mot hans bröst.

"Mår du bra gubben? Din mage är svullen" han ger mig ett oroligt ögonkast när han sett hur min mage putar utåt. Den brukar alltid ligga platt och ha ett någorlunda synligt sexpack, men nu är den svullen och gör ont.

"Jag mår bra, har bara lite ont i magen" säger jag lugnande men Oscar fortsätter ge mig otroliga blickar.

"Hur länge har du haft det?" Generat sänker jag blicken men Oscar ger sig inte för det. Han vill ha svar på sin fråga.

"Sedan förra veckan, någon dag efter vår tre års dag började det göra mer ont, typ tisdagen" han suckar tyst åt mig och lämnar en försiktig kyss mot min tinning.

"Varför har du inte sagt något? Du ska ju inte behöva gå och ha ont i över en vecka på grund av mig" han lägger sina händer över mina höfter och får mig på något sätt att vända mig mot honom.

"Det är inte ditt fel älskling, jag har bara ont i magen, du gjorde inget" han ser skeptisk ut över mina ord men jag talar bara sanning för honom. Han gjorde inget den natten som kunde skada mig.

"Är du säker? Jag lovar att jag är försiktigare nästa gång annars! Jag vill verkligen inte skada dig Omar" oroligt tar han tag om mina kinder och kollar in i mina ögon. De är säkert gröna, eftersom jag mår dåligt för tillfället.

"Säker, det går nog över snart, var inte orolig Sötis" han ler svagt och kysser mig försiktigt på läpparna. Illamåendet som kommer efter det är direkt, jag hinner knappt ansluta kyssen innan jag känner hur den tjocka sörjan tar sig upp genom halsen. Snabbt springer jag in till toaletten och slänger mig över handfatet då jag aldrig hunnit fram till själva toalettstolen. Spya för vad som känns som en hel släkt tar sig ur min kropp och tårar av ansträngning letar sig ned för mina kinder. När Oscar hunnit ifatt mig är jag redan "klar" och sköljer äcklat rent handfatet.

"Jag mår bra, det går nog över snart" hör jag honom mumla bakom mig och jag suckar tyst. Han ger mig ett svagt leende genom spegeln och jag pressar fram något liknande.

"Det är säkert magsjuka, det är ju oktober så det skulle inte förvåna mig" jag nickar instämmande över hans ord och torkar utmattat tårarna som blött ned mina kinder. Oscar tar sedan ett stadigt tag om min hand och för mig tillbaka till vardagsrummet, där han bäddar ned mig i soffan med extra filtar. Bredvid soffan placerar han en hink och jag ler tacksamt.

"Mulan nu då? Eller ska vi hänga på toaletten hela dagen?" Han kryper ned bredvid mig, men håller ändå ett avstånd på grund av den tidigare händelsen.

"Mulan" han ler medhållande och startar filmen.

------------------

Stackars lilla Omar har blivit magsjuk:(

And oooh gaaad! Det är bara några dagar kvar till 5th element! Vilket betyder att det bara är några dagar kvar tills jag ska försöka träffa min Finis❤️! Den 8 januari tror jag att jag fick den första kommentaren från henne, så vi har skrivit i rätt många månader nu...:) Är så obeskrivligt taggad!!! (Vill kind off möta er alla som läser faktiskt, för ni är så sjukt underbara och förtjänar kramar!❤️)