He's just a part of the game ♥O.E♥

¤Kapitel 1¤

Beccas perspektiv

Jag, Mel, och Lilly går igenom skolans proppfyllda korridor och får blickar som skriker 'jag vill vara dig' och 'jag vill ha dig'. Det är min vardag, men vad ska man göra det är inte mitt fel att vi är som vi är liksom. Mel, ellerMelody som hon egentligen heter och Lilly är nog inte med mig för att dom vill vara min vän utan nog bara för att dom vill vara populära. För om man är med mig så är du populär. Logiskt va? Nej inte det minsta. Jag vet inte egentligen varför jag är så himla populär, jag ser väldigt bra ut och så och så är jag rik men liksom jag är bara en vanlig tjej... Precis som alla andra. Men det påstår jag aldrig till någon och jag har liksom som byggt upp en fasad för att täcka den mjuka sidan av mig. En fasad som innehåller att jag ska inte bry mig om andras känslor, jag ska tycka att jag är snyggast i världen, leka med andras känslor och leka att jag är störst och bäst i hela Stockholm! Vilket många går på. Alla tror också att jag har det så bra hemma, får allt jag vill ha,världens bästa föräldrar,fantastiskt liv m.m. Men inget av det är sant! Min pappa lämnade mig och mamma för flera år sedan och mamma har behövt jobbat arslet av sig för att få ihop allt. Ni kanske då också undrar om jag har några syskon? Ja, eller jag hade, jag hade en lillasyster som hette Anastasia men sorgligt nog don hon av cancer för ungefär ett år sedan... Men såklart vet ingen om det då förutom min mamma. Ingen vet riktigt hur jag mår, inte jag heller för den delen. Men allt det här döljer jag genom min så kallade "fasad".

-Hallå! Jorden anropar Becca. Hör jag en röst ropa och strax därefter ser jag en hand vifta framför ansiktet på mig.

-Ja, vad är det? Svarar jag en aning bitchigt tillbaka.

-Förlåt då men jag vill bara säga att vi måste gå till lektionen nu, vi är redan tio minuter sena. Säger Mel som då förmodligen sa det första.

-Kom då! Skriker jag skrattandes och börjar spring till våran lektion. Jag hör två suckar bakifrån men sedan börjar dom också springa.

När vi kommer fram till lektionen är vi en kvart sena och våran lärare, den sura tanten som jag tror heter Elisabeth kollar med mördar blick på oss.

-Och vad för ursäkt har damerna den här gången då? Suckar hon och drar upp sina glasögon som hade glidit ner på näsan.

-Ingen, så kan vi gå och sätta oss nu? Svarar Lilly dryg och Elisabeth pekar mot några platser i klassrummet. Men som då var utspridda... Vi kan alltså inte sitta bredvid varandra. Mel och Lilly tar snabbt två platser som var bredvid nån snygg kille. Jag suckar för mig själv och ser mig omkring, endast en plats kvar. Och den är bredvid enligt Mel och Lilly skolans töntigaste kille. Sakta går jag och sätter mig bredvid honom och han tittar på mig med förvirrade ögon. Men så fort vi hade fått ögonkontakt drar han generat ner blicken i boken igen. Stackars kille vågar inte ens titta på mig.

-Hej! säger jag och tittar på honom.

-Ehm h-hej. Stammar han fram.

-Du är... Men mer kan jag inte säga för jag kommer oturligt nog inte ihåg hans namn.

-Oscar, Oscar Enestad. Vi har gått i samma klass sen i sjuan. Säger han blygt. Oj det var pinsamt...

-Juste! Förlåt jag är Rebecka. Säger jag och ler. Jag har ärligt talat inte varit så här snäll mot en kille, särskilt inte en sådan som han. Jag vet inte vad det är med mig han gör mig bara som den jag var förut...

-J-jag vet det... Säger han tyst knappt hörbart och vänder blad i sin bok och fortsätter med han gjorde.

>>>>>

Lektionerna flyter på som vanligt och Mel och Lilly är som vanligt. Fjortisar som alltid. Nu är de lunch och jag kan fortfarande inte förstå hur Oscar kunde få mig sådär...mjuk. Jag och tjejerna gick mot matsalen där det idag serverades pasta med skinksås, ganska gott om du frågar mig. Vi gick till de populära killarna i skolan, dom vi alltid sitter med. Vilket är Wille, Daniel och Hampus. Hampus gillar mig, det ser man och alla tror att det är något på gång mellan oss men jag är inte ett dugg intresserad. Han är bara med i mitt spel helt enkelt. Vi skrattar och pratar och jag känner att mitt röksug börjar växa.

-Jag ska bara ta lite luft. Ursäktar jag mig och blinkar till Hampus som sedan flinar tillbaka.

Jag ställer mig upp och går ut på skolgården. Sedan lutar jag mig på väggen och tar fram mitt cigarettpaket och tändare som jag då hade i min handväska som jag tidigare hämtat från mitt skåp. På en ensam bänk mitt på skolgården ser jag Oskar sitta, ensam. Det är så synd om honom tänker jag och tar ett bloss av min cigg. Den lugnande känslan rusar genom min kropp när jag röker, det hjälper mig att rensa tankarna. Eter en stund är jag på väg att gå in igen medan jag ser att två tjejer går fram till Oscar, tjejerna som jag då ser är Mel och Lilly börjar prata med honom men sedan börja putta honom. Jag vet inte vad jag tänker eller gör men jag springer fram till dom.

-Hörrni! Sluta! Skriker jag. De slutar med det dom gör och kollar upp mot mig och inte till den skräckslagna killen på marken.

-Haha va? Vad gör du Becca? Det är bara Oscar. Säger Lilly och småskrattar.

-Jag stoppar er! Vad ser det ut som? Svarar jag kaxigt tillbaka och räcker fram handen till Oscar som lättsamt tar tag i den och reser sig upp.

-Haha säg inte att du bryr dig om honom! Skrattar Mel och ler ett elakt flin.

-Ehm nej klart jag inte gör, m- men ni kan väl iallafall hitta ett bättre offer? Svarar jag elakt tillbaka. Då var mitt elaka jag framme då...

-Tänkte väl det. Säger Mel medan dom vänder på klacken och går där ifrån. Jag kollar upp mot Oscar då han redan tittar på mig. Med ledsna ögon säger han med gråten i halsen: "Jag trodde du var annorlunda, men det visade sig att du var precis som dom". Jag sväljer hårt och tittar snabbt ner i marken och ser i ögonvrån att Oscar springer iväg från mig.

Hej hej! hoppades ni gillade det första kapitlet! Kanske lite segt nu i början men det blir bättre haha! puss och kram E<3