He's just a part of the game ♥O.E♥

¤Kapitel 69¤

Rebeckas perspektiv

- Tack Malöööööööö. Skriker Oscar ut och de andra killarna ropar också hejdå. Innan dom springer ner för trappan som leder till backstage. Dom kvittrar nästan som små fåglar om hur det var och kramar om varandra. Själv står jag och ler som ett fån. Det där var helt och hållet amazing! 

- Ihhhhhhh ni var så duktiga jag är så stolt över er alla! Ni total ägde hela arenan, vilken feeling alltså! Utbrister jag och hoppar upp och ner.

- Jag vet! Vi var grymma! Skriker Felix och springer fram och kramar mig och snurrar runt mig medan jag skrattar för full halls. 

- Kom här Becciiiis. Skriker sedan Ogge och jag springer fram till honom och likaså han, snurrar runt mig och pussar mig på kinden. 

- Ormen komsi. Säger jag och vinkar att han ska krama mig och han kramar om mig hårt. Och sedan är det bara en enda fantastisk kille kvar. Min Oscar.

Jag springer och hoppar in i hans famn och han bär upp mig. Jag slingrar mina ben och armar runt honom och han kramar mig hårt.

- Jag är så så så stolt över dig. Säger jag i hans öra och blundar. Tar in hans doft och närhet och vad dom just gjorde.

- Tack så mycket att du funnits där för oss under vår tids gång. Jag uppskattar verkligen det, du är världens bästa flickvän! viskar han och mitt öra innan jag lättar på greppet om hans hals men han bär mig fortfarande. Jag ler, stort.

- Jag älskar dig så jävla mycket. Säger jag och tårar rinner ner för mina kinder. Glädjetårar.

- Och jag älskar dig ännu mer min fina prinsessa. Säger han och kysser mig hårt och passionerat. Fjärilarna i min mage blir till ett helt zoo när jag kysser honom och jag känner mig så lycklig. 

- Utan dig hade detta aldrig hänt, det var du som la ut videon! Säger han och jag nickar. 

- Vilken tur att jag gjorde det då! Utbrister jag.

- Ja det var det verkligen! Säger en röst bakom oss. Det var Daff och Katia som kommit och skulle gratulera killarna till en lyckad första riktiga konsert.

- Vilken show killarna det där fixade ni galant! Jag tycker vi ska fira med en ledig dag när vi kommer till Göteborg, vad säger ni? Säger Daff och vi andra jublar högt. För är det någon sak som Daff och Katia har gjort klart för både mig och killarna är det att sedan kommer det nästan endast vara jobbdagar och sådana dagar då vi endast åker i turnébussen eller plan.

Jag kysser Oscar ännu en gång innan vi alla fem börjar gå mot limmon som ska ta oss tillbaka till hotellet. På vägen hem så pratar vi om allt mellan himmel och jord och har sjukt trevligt. Det är sjukt vilken tur jag fått som får vara nära dom här underbara personerna.

- Vem skriver du med? Säger jag till Felix som sitter med mobilen och ser extremt fokuserad.

- Jossan... Mumlar han och fortsätter att skriva.

- Ohhhh, hur går det för er? Har hon det bra utomlands? Frågar jag nyfiket och lyfter på ögonbrynen. Han skrattar lågt innan han suckar. Jag kollar mot honom med en undrande blick.

- Jag saknar henne  bara så mycket... Mumlar han och jag ser på honom hur ledsen han är. Jag lägger ena armen om honom och ler ett litet försiktigt leende.

- Jag vet hur det känns. Men hon saknar dig med och snart kommer hon ju! Du får ju se från dom ljusa sidorna Felix. Säger jag och han ler försiktigt och nickar. 

- Ja jag får väl göra det. Säger han och ler mot mig.

Jag ligger just nu i hotellsängen och bara vilar mig, klockan är runt halv elva och jag är helt slut i kroppen. Oscar och de andra killarna har ett möte med Daff och Katia om vad som ska hända sen och lite sådant. Men jag antar att dom kommer snart. Det här har varit en jätte bra dag, killarna är så glada och jag är så glad för deras skull, dessutom har jag hållit mig borta från alla sociala medier för att inte mitt humör än en gång ska gå ner till botten igen. Men jag jag måste medge att det är svårt, mycket svårt.

- Rebecka? Rebecka? Viskar en röst bakom mig. Jag måste slumrat till... Yrvaket sätter jag mig upp och möter Oscars fina ögon som jag trodde skulle vara glada men som är ledsna och en gnutta besvikna.

- Vad har hänt älskling? Säger jag oroligt och han tittar ner,  hans hand har han min mobil. Han är inne på Twitter.

- Åh. Får jag bara ur mig. eftersom jag inte varit inne på så länge har jag inte kunnat tagit bort dom som kanske killarna skulle kunna se.

- Vad fan är det här?!

-----------------

Hej hej! Här har ni ett till kapitel till er fantastiska människor! Tack för att ni röstar, det betyder så mycket! Puss och kram E<3