He's just a part of the game ♥O.E♥

¤Kapitel 43¤

Rebeckas perspektiv

För ungefär tre månader sen trodde jag aldrig att min framtid skulle se ut såhär som den gör nu. Då var jag fortfarande med idioterna till följeslagare och dom mobbade min nu underbara pojkvän som växt enormt som person. Jag trodde heller absolut inte att Oscar, Felix,Ogge och Omar skulle bli mina bästa vänner och att dom dessutom skulle bli framgångsrika i sångbranschen. För det är dom, Ogge skickade ett sms för typ fem minuter sen och skrev att självaste Justin Biebers maneger hade sett videon på YouTube och tyckt att dom var så bra att han ville att just mina killar alltså The Fooo som dom döpte sitt band till skulle vara förband åt Justin Bieber då han ska ha sin konsert här i Sverige. Det är helt sjukt, ingen av oss kan fatta att detta verkligen händer, jag menar, de lever sin dröm! Men i allt det här lyckliga så kan jag inte undgå att vara en liten aning ego, om dom nu blir kända som jag tror dom kommer bli så kanske jag inte kan vara deras vän längre. Jag vet att många som är vän eller har ett band med kändisar får mycket hat speciellt när tjejer är tillsammans eller bästa vän med någon killkändis. Jag är jätte stolt över dom, det är jag men jag kommer inte klara av att få hat på mig. Jag är inte ett dugg stark som person och det skulle totalt knäcka mig. Vilket jag är sjukt rädd för och om det ju skulle hända vet ja inte vilken väg jag ska ta för att komma ur det. Ska jag säga upp kontakten med killarna innan de blir så kända? Ska jag försöka ta mig igenom det även fast det kommer orsaka många fallna tårar från mina ögon? Och ska jag då om det blir för illa ta det beslutet att ta mitt liv istället för att leva? Allt är bara en stor röra, en ända stor jävla röra för mig. Men en sak vet jag ju och det är att jag ska stötta killarna till 100% tills den dagen då jag måste väska kommer.

Ogge väcker mig ur mina tankar med att knacka på min axel, vi två sitter just nu i min säng och kollar på Breaking Bad som Ogge är helt besatt av. Jag däremot är inget större fan av det direkt.
- Du tittar ju inte ens. Muttrar han och putar med underläppen.
- Nej för att jag inte är så himla besatt av den som en annan viss person är. Säger jag och tittar menade på honom som småskrattar och slår till mig lite på axeln, jag låtsas att det gör ont och ser på honom surt vilket får honom att skaka på huvudet och skratta smått.
-Nu tog du väl i eller? Säger han. Jag skakar på huvudet.
- Det jag sa var en underdrift kära vän, du ler mer än besatt av den.den där serien är mer som heroin för en knarkare eller vatten för en fisk. Du behöver den där serien för att må bra typ! Ut rister jag och han kollar på mig som om jag var dum i huvudet.
- Du suger på att jämföra Beccis, vet du det? Iallafall vad vare du tänkte så mycket på?Frågade han nyfiket och satte sig upp på sängen istället för att ligga halvsittande.
-Nej inget speciellt. Säger jag och tittar ber i mina knän och börjar pilla med mina nagelband.
- Sluta ljug, jag känner dig för väl för att veta att du ljuger, du pillar låtit med dina naglar eller pillar dig ovanpå näsan när du ljuger så ut med språket kvinna. Säger han och höjer på ena ögonbrynet, ibland känner han mig för väl alltså, vilket kan vara både bra och dåligt förstås.
- Nu när ni ska vara förband åt Justin så kommer nog ert band bli känt och då kommer ni inte ha tid med mig, jag kommer få massa hat för att jag är vän och flickvän med er och ärligt talat Ogge jag kommer i te klara av det, det kommer bli för mycket för mig. Självklart är jag glad för eran skull, klart jag är det liksom men jag kan ändå inte undgå att tänka de tankarna när jag vet att det kommer hända. och säg inte nu att ni kommer ha tid med mig för, nej, det kommer ni inte. Ni kommer ha fullt med spelningar som ni ska träna till, intervjuer, möten osv. Det kommer bli för mycket för er och jag vet inte hur jag ska ta mig ur det eller om jag ens ska det. Babblar jag på men han verkar ändå uppfatta det. En liten tår faller ner för min kind men jag är snabb med att torka bort dom så att inte Ogge ska se det. Men oturligt nog gjorde han det...
- Men min lilla Beccis... Mumlade han och hoppade närmare mig och lägger sina armar om mig och jag lägger mitt huvud mot mot hans bröst.
- Du kommer alltid vara som min lillasyster och tro det eller ej men Beccis jag skulle aldrig kunna leva utan dig, du får mig alltid super glad när jag är som ledsnast och utan dig hade vi inte blivit så framgångsrika, det var ju för sjutton tack vare dig som vi blev upptäckta, du la ju ut videon! Utbrast han och hans ord kom verkligen in i hjärtat. Han är som min bror som jag aldrig fick och jag älskar honom så sjukt. Även han har ju förändrats, visst han röker fortfarande vilket är mindre bra men han har blivit mer vänlig och omtänksam, den Oscar Molander han en gång i tiden var.
- Jag behöver er med. Jag behöver er knasbollar i mitt liv. Småskrattar jag fram och han gör desamma.
- Där ser du! Du får inte lämna mig, Oscar och dom andra två töntarna! Katia och Daff gillar dig med ju! Säger han uppmuntrande och jag gör ett litet utrymme mellan oss. Jag har kommit nära Katia och Daff på väldigt kort tid, de är killarnas manegers och är hur trevliga som helst. Jag tar tag och nyper Ogge i kinden och sedan trycker jag ihop hans ansikte och skrattat hejdlöst åt honom så jag ramlar ur sängen med en duns.
- Auch. Mumlar jag och sedan brister jag ut i gapskratt igen. Jag hör att Ogge ställer sig upp och går till mig med ett elakt flin på läpparna, genast förstår jag vad han kommer att göra.
- Nej Ogge, tänk inte ens tanken! Skriker jag i ren panik men han flinar bara ännu elakare och sätter sig gränsle mig och tar upp mina armar över mitt huvud och tar tittar rakt in i mina ögon innan han börjar kittla mig i midjan. Jag skriker och sparkar och skrattar på samma gång, fråga inte hur det kan vara möjligt, för jag vet inte hur det kan vara det själv.
- Ogge för fan lägg a-av! Skrattar jag och han kittlar mig om möjligt ännu mer.
-Inte först du säger att jag är bäst i hela världen! Säger han och flinar.
- Okej okej! Du är bäst i hela världen Ogge!skrattar jag och han slutar tvärt och bara kliver av mig utan ett ord.
- Så du tänker inte ens hjälpa mig upp? Säger jag ledset.
- Absolut... Han pausar ett tag.
- Inte. Skrattar han och slänger sig ner i min säng för att återigen sportstuga se på den där serien igen. Jag ställer mig upp och rättar till mina kläder sedan styr jag mina steg mot toan. Jag mumlar till Ogge att jag bara ska gå på toa och han mumlar något ohörbart till svar. Det plingar till i min mobil och jag tar upp den ur min bakficka.

Från: Hampus Skickat: 17:34
*bild*
Ser du vilka det är på bilden Becca? Vore väl lite tråkigt om Oscar fick den där bilden huh? Välj dina handlingar rätt annars kanske någon råkar illa ut inom kort.

Jag klickar på bilden för att få en klarare bild. Jag stelnar till när jag ser vad den visar. Den visar när Ogge sitter på mig och håller mina händer över mitt huvud och kollar rakt in i mina ögon. Den är tagen för ett litet tag sen, hur fan kunde han ta den bilden?
Jag springer till mitt rum och tittar ut genom fönstret där nere på gatan står en kille med en svart hoodie och stirrar på mig. Han kollar upp mot mig, vinkar sedan kommer det en svart Porsche med en lapp för registreringsnumret som hämtar upp honom och sedan är han borta på några sekunder.

Jag måste göra något åt honom, och det är fort.

---------
Hej hej igen! Vill börja med att säga förlåt för att jag inte har uppdaterat! Och jag hoppas ni gillade detta kapitel, kommer nog inte uppdatera lika mycket nu eftersom det är sommar och just nu är jag i Spanien så ni vet! Älskar er sötnosar, puss och kram E<3