¤Kapitel 42¤

218 3 2
                                    

Oscars perspektiv

- Ursäkta, ursäkta, äh vafan flytta på er! Muttrar jag då jag försöker ta mig fram genom den surrande proppfyllda korridoren som just nu har sina ögon på Rebecka som för ungefär 2 min sen ägde ut Hampus framför alla. Är man stolt, eller är man stolt liksom. Jag är iallafall på väg efter henne, dock är det lite komplicerat eftersom alla människor ska vara i vägen hela tiden.

Jag tar min händer och sätter ihop dom och sträcker ut armarna så jag bildar en slags "plog" (Om ni fattar vad jag menar haha) och tränger mig igenom alla dessa människor.

- Men snälla nån flytta på er då! Muttrar jag då jag tränger mig igenom alla och dom mumlar något "förlåt" eller "idiot" efter mig men vad bryr jag mig.

När jag väl kommit ur ur folk stimmet och ut ur skolan ser jag Rebecka stå och prata med Josefine, hennes nya vän faktiskt. Jag går mot dom och smyger upp bakom Rebecka och ger ett sch tecken åt Jossan så hon ska vara tyst. Jag sätter mina händer i på hennes midja och trycker till medan jag säger "bu". Hon skriker till och vänder sig om och jag och Jossan nästan viker oss av skratt, hon är så lättskrämd.

- Oscar! Utbrister hon och försöker se sur ut. Jag lägger mina händer på hennes höfter igen och drar henne närmare mig och hon börjar flina och knäpper ihop sina händer i mitt nackhår.

- Förlåt älskling, det var inte meningen. Säger jag med ljus röst och hon himlar med ögonen.

- Ne ne, absolut inte. Fnittrar hon och kysser mina läppar och jag är inte sen med att göra samma sak.

- Hallå, jag står faktiskt här. Ni behöver inte äta upp varandra när jag ser på, faktiskt. Muttrar Jossan och skrattar smått.

- Sch du är bara avis Jossis. Säger jag och flinar åt henne, hon bara skrattar och skaka på huvudet.

- Juste älskling! Imorgon skulle du väl på det där mötet va? Säger Rebecka glatt och ler mot mig så hennes vackra ögon glittrar.

- Mhm, och jag är jätte nervös... Mumlar jag och biter mig i läppen. Både för att jag gör det när jag är nervös men också för att jag vet att Rebecka tycker det är sexigt.

- Oscar... Mumlar hon och blänger på mig.

- Okej okej, gull hit och gull dit men nu tycker jag att vi stucker härifrån. Vi slutar ju ändå i övermorgon och dom har redan satt betygen så vem bryr sig om vi går på dom där jävla lektionerna eller inte huh? Säger Jossan och pillrar med sitt hår lite.

- Precis, det ända vi gör är ju att se på film och spela spel. Säger Rebecka.

- Såååå, ska vi ta en fika på typ Starbucks? Frågar jag och dom säger visst båda två i kör.

Jag och Rebecka går hand i hand medan Jossan går bredvid Rebecka och dom tjattrar om något smink märke tror jag det var, jag är inte så insatt.

Beccas perspektiv

När vi väl kom fram till Starbucks ställer vi oss i kön och pratar om allt mellan himmel och jord. Det är skönt att ha en tjej vän, inte för att Oscar och Ogge och dom är dåliga men det är skönt att ha en tjejvän som jag kan prata med ibland också. Jossan är ju helt underbar alltså jag kan prata med henne om vad som helst och hon är den minst blyga person jag någonsin känt.Vi klickar sjukt bra, och det gjorde vi direkt när vi började prata med varandra. Hon har gått i min parallell klass ganska länge men vi har inte direkt pratat med varandra på det viset. Hon bor inte så långt bort från mig faktiskt, har normalt mycket pengar, en mamma och en pappa sen en liten lillebror som heter Lukas och är 8 år och så en storasyster som är 22 år. En härlig familj om du frågar mig. Man ska ju vara glad för det man har och de vänner man har, och det är jag nu. Kan inte bli bättre. Just nu

(Hoppar fram till nästa dag då killarna ska ha mötet)

Nervöst sitter jag och trummar med fingrarna på benet då jag sitter och väntar på att killarna ska bli klara med mötet. Jag är så himla nervös, ni anar inte. Killarna kanske får ett kontrakt! Jag har suttit såhär i ungefär 40 min nu så tycker faktiskt att dom borde vara klara snart.

Mycket riktigt, 5 min efter kommer killarna ut med ledsna miner? vänta vah? Jag ställer mig upp och går fram till dom och alla ser ledsna ut och Ogge kliar sig i nacken.

- Vad sa dom? Mumlar jag och kollar med lidande på de alla fyra. Stackarna...

- Dom sa att... Börjar Felix.

- Att vi fick ett kontrakt!!! Skriker alla ut sedan i kör och alla blir superglada. Dom lurade mig. 

- Idioter, ni skrämde mig ju! Utbrister jag men jag kan inte undgå att bli super glad jag med och Omar kommer fram till mig och tar tag i mina händer sedan står vi och hoppar och skriker han och jag som små fjortisar.

-Ey bror, nu är det min tur. Säger Oscar och Omar skrattar och tar några steg ifrån oss och nu tar Oscar tag i mina händer istället för Omar. Oscar kramar mig och sedan skriker Ogge gruppkram och alla ställer sig och kramas med mig i centrum. Jag fnittrar för mig själv. Mina små pojkar har skrivit på ett fucking kontrakt!

 Efter killarna gått och satt sig i soffan i studion tar Oscar tag om mina höfter och drar mig intill sig och jag fördjupar min blick i hans vackra ögon. 

- Jag är så glad för din skull älskling. Säger jag och ler stort.

- Awwe, vad bra. Vet du vad? Säger han och närmar sig mitt ansikte.

- Nej vadå? Säger jag nyfiket och lägger ena handen på hans kind.

- Jag älskar dig Rebecka. Mumlar han.

- Och jag älskar dig Oscar. mumlar jag tillbaks innan vi möts i en fantastisk kyss.

------------

Heeeeej! Nu så kommer det äntligen ett kapitel till er. Super tack igen! Puss och kram E<3

He's just a part of the game ♥O.E♥Wo Geschichten leben. Entdecke jetzt