0.8

1.7K 38 1
                                        

"Julia ska du med till badet?" Ogge sticker in huvudet till mitt rum. Jag skakar på huvudet. "Ska Felix med?" Han skakar på huvudet exakt som jag. Men eftersom jag fortfarande är sur på honom så tänker jag inte följa med. "Felix är hemma, bara så du vet." Han stänger dörren och går ut från mitt rum, mitt rum, där jag och Felix kysstes första gången. Jag minns den dagen så väl. Allt var bra då. Men nu ligger jag och gråter i sängen, för att allt inte är bra längre, jag har inte honom längre, mitt allt.
Felix Karl Wilhelm Sandman.

Jag sitter just nu i en av de beige sofforna som står prydligt i vårat vardagsrum och tittar på vampire diares. Felix halvligger i den andra och tittar på telefonen. Det är tur att han håller igen sin mun och är tyst. Annars hade han kanske varit död nu.
"Ska du med till affären?" Felix som precis öppnat sin mun reser sig upp. "Tror du påriktigt det?" Okej, min attityd kanske är väldigt illa, men det bara händer när han är i närheten. "alltså, Julia, vi behöver prata." Suck. Felix vill alltid prata. "Vi har inget att prata om." "Du vet mycket väl att vi har det." Felix slår sig ner i samma soffa som mig, fast i andra änden. "Ska vi snacka, kan du sätta dig i andra soffan." Felix skakar på huvudet och sätter sig ännu mer tillrätta. "Julia, du vet att jag fortfarande älskar dig, snälla förlåt mig gör vad jag gjorde." Tror han seriöst att jag ska förlåta honom över det. "Nej, men Julia jag älskar dig fortfarande, räcker inte det?" "Men vet du vad Felix, jag älskar inte dig längre."  Och med dem orden har jag rest mig upp ur soffan och börjat ta mina steg till övervåningen. Men innan jag hinner  öppna dörren till mitt rum har Felix hunnit tagit ett grepp runt min handled. "Vad gör du?" Jag ser surt på honom men han håller kvar greppet men börjar gå mot mig. Och när han står precis framför mig, lutar han sin huvud närmare mig. Han pressar sina läppar mot mina. Och jag besvarar det, trots att en del av mig säger att jag inte borde. Men den största delen inom mig säger att jag ska. Så det är vad jag gör, kysser personen jag nästan tänkte döden på nyss, haha, komiskt.
Våra läppar säras och Felix ler mot mig. "Jag älskar dig Julia, det har alltid varit du." Jag ler. Innan jag pressar mina läppar mot hans, igen.
"Ojoj, här händer det grejer." Både jag och Felix drar ifrån och ser i dörröppningen. Och där står Ogge och Oscar. Jag gissar på att jag just nu ser ut som en tomat. Men tur har jag Felix fortfarande har sina armar runtom mig. Så ansiktet kan jag gömma i hans bröst. "Okej, vi ska inte störa, fortsätt med de ni nu höll på med." Ogge och Oscar tränger sig förbi mig och Felix uppför trappan och går in på Ogges rum. "Okej det där var pinsamt." Jag pratar med låg röst mot hans bröst. Felix skrattar bara och släpper kramen. "Såå, Ska vi gå till affären nu då? För jag vill verkligen ha godis." Felix ser bedjande på mig. "Ja, okejdå." Han tar tag i min hand och vi går ner sista biten för trappan.
Nere i hallen har Felix på sig sina svarta Vans, och jag tar på mig mina vita låga converse och sedan stiger vi ut i sommarvärmen, klockan är runt fem, men det är varmt ändå, väldigt varmt.
Felix tar tag i min hand och vi börjar gå mot Ica, som ligger ganska så nära vårat hus.

Felix köpte godis, och nu är vi Påväg hem. Hand i hand, alltså fan vad lycklig jag är just nu.

stalker | felix sandman ff / f.sWo Geschichten leben. Entdecke jetzt