Hela natten låg jag och grät. Ogge verkade inte vara hemma, för då skulle han kommit upp till mitt rum. Han sprang säkert efter Felix, inte förvånad. Men idag är det dansträning, och det är genomgång, idag ska alla dansa i en och samma sal och vi ska öva på build a girl och buzzkill hela dansgruppen och fooo, inte jag Lovisa i dem som dansar med varsin kille. Så tur har jag, då jag slipper dansa med Omar och se Felix dansa med Lovisa.
Det är nu, när jag har förlorat honom och när det är hans som tar avstånd som jag märker hur mycket jag älskar honom. Fan.
Jag har precis klivit upp ur sängen. Och nu sitter jag framför min spegel som sitter på mitt sminkbord och jag håller på och gör två utvakade flätor på varsin sida av mitt hår, älskar den frisyren. Jag har alltid kunnat göra flätor, enda sen jag var liten har mamma lärt mig. Hon har alltid hjälpt mig igenom allt, och hon är mitt allt, hon har alltid funnits där för mig. Men sedan Ogge började bli känd och fått massa fans har Ogge alltid fått det som han vill, han har alltid varit mamma och pappas favorit, och jag har alltid hamnat utanför, alltid personen som hamnat sist, som hela familjen bryr sig minst om.
Jag drar på mig min svarta kjol, och en baby rosa kabelstickad tröja. Sen även ett par vita strumpor.
Och efter det packar jag min väska med duschsaker och danskläder i min mörkblåa fjällräven ryggsäck som jag fick av Felix..
Innan jag gick tog jag även på mina favoritskor, som Ogge köpte till mig för ett tag sedan, älskar dem. (Se outfit högst upp!) Men nu sitter jag på tunnelbanan. Påväg till dansen, jag åt ingen frukost, men hann springa in på Ica precis innan tunnelbanan åkte och köpte en risifrutti. Som jag tänkte äta nu innan. Eftersom jag typ är en timme tidig till dansen, tog fel tid, händer ganska ofta så kan jag äta min älskade frukost där.
Plötsligt ser jag en hel grupp, tjejer kliva in, och när det är typ tusentals förstår jag, Omar går framför. Hahah. Vi har blivit sams igen, eller vi snapar väldigt ofta.
Omar ser mig och slår sig ner bredvid mig och alla tjejer ser på mig med en konstig blick. "Hej Jullan Pullan." Han flinar mot mig. Jullan Pullan, något han börjat skriva till mig på senaste tiden. "Hejhej." Jag ger honom ett flin tillbaka och blickar mot tjejerna. En del har satt sig och en del av dem står upp då de flesta platserna tagit slut. "Så du är tidig idag?" Jag nickar och han öppnar munnen igen. "Jag också." Han flinar mot mig och sedan stannar tunnelbanan vid vår station där vi ska gå av. Även alla tjejer kliver av dem också. Och börjar tåga efter oss. Alltså, skulle aldrig vänja mig vid detta.
När vi går in genom base är det tomt och tyst. Som jag trodde. Eftersom hissen inte funkar, tar vi trapporna. Brukar alltid ta hissen men nu är den tydligen trasig. Och att vi dansar i danssalen högst upp. Men aja. Det är typ tusen trappor upp dit.
"Asså åh, jag orkar inte gååå." Omar har sagt det en miljon gånger nu. "Du borde ju ha bra kondition." Jag skrattar medans han pratar och han suckar. "Men jag fick godis av massa fans och jag kanske kanske åt det." Jag flinar åt honom och fortsätter gå. Han suckar men följer sakta med upp sista biten.
Omar tvingade mig följa med honom direkt in till danssalen, och hämta något papper han hade slarvat bort tidigare för det var tydligen sjukt viktigt.
Jag går först och öppnar dörren men möts direkt av något jag inte vill se, Felix och Lovisa. Dem står och hånglar mot väggen. Och jag vänder mig snabbt om och går ut. "Julia vad hände?" Omar tar snabbt tag i min arm och blickar in i rummet. Eftersom han varken han se eller gå in i rummet innan jag försökte smita därifrån. Omar smäller igen dörren hårt. Och jag hinner bara se Felix och Lovisa släppa läpparna innan han drar med mig därifrån in i tjejernas omklädningsrum, va?
"Jag trodde du och Felix var tillbaka igen?" Han ser förvånat på mig och jag nickar. "Jag förstörde allt som vanligt." Han suckar och ser medlidande på mig. "Vad gjorde du?" "Han läste på min ask att jag inte visste om jag älskade honom eller inte, sen stack han bara, han trodde typ att jag bara spelade med honom, trodde att han fortfarande gillade mig men hade fel." Omar ser förvånat på mig. Men nickar bara. "Gillar du honom fortfarande, alltså Felix?" "Omar, jag älskar honom."
Felix perspektiv:
Jag ser hur dörren öppnas men jag hinner inte se vem det va, men plötsligt smälls dörren igen, och då fattar jag, Julia. Jag drar ifrån Lovisas läppar och försöker gå efter. Men stoppas av Lovisa som drar i min arm. "Felix, hon var med Omar, det är ingen idé, Omar kommer inte låta dig prata med henne." Jag suckar och slår frustrerat näven hårt i väggen. Vad fan hände nyss, varför hånglade jag med Lovisa som dessutom är anledningen till att de tog slut mellan mig och Julia från första början. Fuck. Vad i helvete har jag gjort nu. Jag slår knytnäven en gång till i väggen och Lovisa går fram och försöker stoppa mig. Men jag skakar bara av mig henne och springer ut genom danssalen och ner för alla tusen trappor som är mil långa, varför dansar vi högst upp i hela base?
