Big Girls Don't Cry-Bok 2

Kapitel 25

Jag och Elliot delade på oss ganska snart efter jag kommit till internatet och nu är jag på väg till min lektion. Denna dagen har jag endast två lektioner och jag är helt oförberedd för dem båda.

Jag kommer fram till klassrummet som jag tror är Johns och funderar en liten stund på om jag ska skippa lektionen eller om jag ska gå in. John är dock en schysst person, så jag bestämmer mig för att gå in och jag möts direkt av irriterade elever. John kollar uppmuntrande på mig och kollar sedan ut över eleverna för att jag ska sätta mig bland dem. Min blick dras genast till en plats längst bak i klassrummet, där Vanessa sitter och ger mig en mördande blick. Jag tar ett djupt andetag och slår mig ner på den lediga platsen längst fram.

"Klockan är tio över tio, vilket betyder att lektionen har börjat och att alla mobiler ska stängas av" säger John som nu har rest sig och gått fram till tavlan.

Lektionen håller på i ungefär åttio minuter och när den är slut skyndar sig alla iväg från klassrummet förutom jag och John. Jag går fram till hennes skrivbord med ett leende.

"Du kom i tid" säger John utan att kolla upp från sina dokument.

"Mm" mumlar jag och kollar ner i golvet,

"Var det något du ville?" frågar John och kollar frågande på mig, men jag skakar bara på huvudet och skyndar mig därifrån.

Jag ville så hemskt gärna berätta om vad som hänt mellan mig och Logan, men jag vet att det skulle bli kontigt om jag gjorde det. Alltså slutade det med att jag struntade i det helt och hållet.

"Vem har vi här då?" säger Vanessa när jag kommer ut från klassrummet.

Hon ger mig en mörk blick och hon står med två blondiner på sin högra och vänstra sida. Dem ser ut precis som ett typiskt mean girls gäng. Jag försöker gå förbi dem, men Vanessa puttar bara tillbaka mig.

"Du förstörde mitt och Marcus förhållande" säger Vanessa med en irriterad röst och blänger på mig.

"Har ni gjort slut?" frågar jag förvirrat och höjer mina ögonbryn för att visa min förvåning.

"Som att du inte redan visste det" säger tjejen som står på Vanessas högra sida.

"Ursäkta, men vem är du?" frågar jag och kollar på henne med en uttråkad röst.

"Försök inte byta ämne, vi pratar om hur du förstörde mitt förhållande" säger Vanessa och nu låter hon ännu mer irriterad, men helt ärligt kan jag inte bry mig mindre.

"Anledningen till att ditt förhållande förstördes är antagligen att du strular runt med Nate" säger jag och rycker på axlarna.

"Nate är min kusin" suckar Vanessa och ger mig en förvirrad och äcklad blick.

"Det är ju bara fel" säger jag och ger henne ett äcklat ansiktsuttryck.

"Men Åh, jag har inte strulat med Nate!" säger Vanessa allvarligt.

Om Vanessa menar allvar om att hon och Nate är släkt, måste det betyda att Markus ljög för mig. Och om han ljög för mig kan han inte ha varit så full, vilket betyder att han minns allt som vi pratade om den där kvällen på bänken..

Jag gör ett försök att smita förbi Vanessa och hennes följeslagare, men jag blir tillbaka puttad av alla tre och dem kollar på mig med flinande läppar.

"Jag är inte klar med dig" väser Vanessa och går närmare, medan de andra tjejerna stannar bakom henne.

"Anledningen till att Markus gjorde slut med dig är för att du är en riktig jävla bitch. Det ända du bryr dig om är att du är glad och ser bra ut. Du bryr dig endast om folks utseende och du kan inte uppskatta komplimanger eller vara trevlig. Vill du ha Markus så kanske du ska ändra på din personlighet" säger jag högt.

Tjejerna bakom henne flämtar till, men Vanessa står bara still med ett uttryckslöst ansikte. Jag funderar på om jag ska säga något mer, men jag bestämmer snabbt att det inte behövs och trycker mig förbi henne.

Jag kollar ner på klockan på mobilen och upptäcker att min lektion redan har börjat. Just denna dagen hade lektionerna nollbyte.

Det tar ungefär fem minuter för mig att komma till rätt klassrum och när jag kommer dit möts jag genast av en irriterad lärare. Han blänger endast på mig tills jag slår mig ner på en av platserna i den bakre raden.

Dörren till klassrummet öppnas långsamt och in kliver en av dem värsta och mest speciella personer jag någonsin har träffat, Rektor Mickan Jansson.

Jag ger mig själv en lätt klapp på axeln för att jag minns hennes namn.

Rektor Jansson kollar ut över klassen, men stannar hastigt med blicken när hon kommer till min plats. Hon viskar något till min tjuriga lärare och försvinner ut i korridoren igen.

"Cassandra Mikaelsson!" säger han högt och blänger irriterat på mig.

Jag rycker till vid ljudet av mitt namn och kollar på min lärare med uppspärrade ögon.

"Packa dina saker, rektorn vill prata med dig" säger han och ler ett litet leende. Jag tror nästan att jag sett i syne, för leendet försvann lika snabbt som det dykt upp.

Jag kollar ner på bänken, men eftersom att den är helt tom så reser jag mig bara upp och lämnar klassrummet. Rektorn står precis utanför dörren med ett olyckligt ansiktsuttryck och hon rycker till smått när jag stänger dörren till klassrummet.

"Har du hittat någonstans att bo än?" frågar hon, men kollar fortfarande ner i golvet.

"Nej" svarar jag snabbt, lite för snabbt för att inte verka misstänkt. Men att säga att jag sovit hos Logan, i hans säng känns lite svårare att förklara, än att jag svarat lite snabbt.

Rektor Jansson kollar upp från golvet och ser besviket på mig.

"Logan kom till mig förut" säger hon lågt och ställer sig lite rakare. Jag kollar snabbt bort och börjar pilla med mina naglar.

"Han berättade för mig att han ville byta jobb" fortsätter hon.

Jag nickar försiktigt, men möter fortfarande inte hennes blick.

"Jag frågade naturligtvis varför" säger hon.

"Självklart" svarar jag och nickar.

"Han förklarade allt för mig"

"Hur han låtit dig bo hos honom eftersom han är som din mentor och hur du hoppat på honom"

"Va?!" säger jag högt och möter hennes blick för första gången sedan hon börjat prata med mig.

"Han ljuger!"

"Han berättade även om din besatthet kring sex" förklarar hon och den här gången är det hon som kollar ner i golvet.

"För det första är det inte sant! Och för det andra så är han min terapeut, vilket betyder att han inte får berätta vad vi har pratat om!" säger jag och går fram och tillbaka framför Mickan.

"Jag förstår att det är svårt för dig, men att hoppa på en lärare är långt ifrån okej" förklarar hon och ger mig ett lugnande leende, men lugn är det sista det gör mig.

"Han ljuger, fattar du inte att han ljuger!" skriker jag och slår ett hårt slag i väggen. Dock skadar det mig mer än vad det skadade väggen.

"Packa dina saker, idag är din sista dag här"