18 år || foscar

n i o

Det är en lugn kväll. Det gör mig otroligt nervös. Det är som att invänta ovädret som när som helst kommer att braka loss. Han ligger bredvid mig i sängen och låter sina fingrar tankspritt svepa över min kropp. Jag ligger spänd som en planka, vågar knappt andas. Rädd att göra fel så att han har en anledningen att slå mig, inte för att han behöver mycket till en anledning.

"F-får jag g-gå på toa?" Stammar jag skrämt ur mig efter att ha samlat mod i ett par minuter. "Mmm fem minuter" mumlar han ofokuserat fram. Jag nickar lydigt och kommer upp på fötter för att några sekunder senare låsa in mig i badrummet, jag vet att han inte tycker om när jag låser om mig men idag orkar jag inte bry mig.

En kort blick i spegeln där jag får en överblick av min avmagrade, blåslagna kropp får mig att brista ut i gråt och jag sjunker ner på det kalla golvet med armarna runt mina ben. Vaggar fram och tillbaka och låter tårarna forsa ner längs kinderna samtidigt som jag försöker att hålla mig lågmäld.

"Oscar det har gått fem minuter" hör jag plötsligt hans röst yttra inifrån rummet och jag kryper ihop ännu lite mer, försöker att tänka mig bort från detta helvete, önskar att jag vore någon annanstans.

"Oscar!" ryter han fram och börjar att rycka i handtaget vilket får mig att gråta ännu värre, inte pågrund av sorg längre utan pågrund av skräck. "Öppna dörren, nu!" Ryter han fram men jag förblir orörlig. Kryper bara längre in i badrummet, så långt bort från dörren det går. Kryper ihop, placerar pannan mot knäna och ber tyst. Ber om att få ett avslut på det här, vad det än innebär.